Regeringen vill göra tvångsvården mer patientsäker

Regeringen vill minska tvånget inom den psykiatriska vården och presenterar förslag som ska öka patientens delaktighet och rättsäkerhet.

I flera år har regeringen och Sveriges kommuner och landsting samarbetat kring förbättringsarbeten som ska leda till bättre vård och mindre tvång inom psykiatrin. Ett syfte har bland annat varit att förbättra patienternas upplevelse av tvångsåtgärder.

2013 rapporterade Socialstyrelsen om satsningens resultat. Positivt var att personalens ambitioner, ansvarstagande och engagemang för patienterna ökade. Men slutsatsen var också att punktinsatser och statliga stimulansmedel inte räcker för att lösa psykiatrins resurs- och kompetensproblem.

Flera förslag

Nu har regeringen kommit med en rad förslag som omfattar patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård, LPT, och lagen om rättspsykiatrisk vård, LRV.

För att det ska bli tydligare vilka tvångsåtgärder som får tillåtas inom den slutna psykiatriska vården föreslås att chefsöverläkaren blir skyldig att erbjuda patienten ett uppföljningssamtal efter en tvångsåtgärd. Det görs redan i dag på många håll, men regeringen vill att det ska finnas med i lagen.

Förslagen gäller också fastspänning med bälte. Regeringen vill att det i LPT tydligt ska framgå hur lång tid fastspänning får ske och när Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, ska underrättas. Man föreslår också att mobilt bälte ska kunna användas som alternativ till fasthållning.

Vill förtydliga

Även bestämmelserna om avskiljning vill regeringen förtydliga. Huvudregeln ska vara att beslutet inte ska gälla längre än åtta timmar. En ny bestämmelse föreslår att beslut om långtidsavskiljning kan tas, men bara i undantagsfall och högst fyra veckor i taget.

Författningsförslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2016.