Socialstyrelsen: Det behövs en lag

I början av sommaren upphävde Socialstyrelsen föreskrifterna om tvångs- och skyddsåtgärder. Anledningen är att de är föråldrade och inte har något lagstöd. Användandet av tvångsåtgärder ska minimeras. För låg bemanning, brister i personalens kompetens eller olämpliga lokaler får aldrig vara skäl för att vidta tvångsåtgärder, säger Helena Axestam, utredare vid Socialstyrelsens avdelning för regler och tillstånd. Men det ska finnas begränsade möjligheter att vidta åtgärder när allt annat är prövat. Sådana bestämmelser måste regleras i lag.

– Personer med demenssjukdom har samma skydd i regeringsformen som andra. En lag som tydliggör vad som gäller är ett stöd för både den enskilde och personalen. I andra lagar som tillåter vård mot den enskildes vilja och användning av vissa tvångsåtgärder regleras noga under vilka omständigheter de kan tillämpas, vilka åtgärder som är tillåtna, hur beslut ska fattas, hur de kan överklagas och när de ska upphävas.

På många håll kvarstår läkarordinationer på begränsningsåtgärder. Gäller de tills de har satts ut av läkare?

– Nej, alla beslut som fattas inom hälso- och sjukvården måste ha stöd i gällande författningar. Beslut som innebär tvång och frihetsinskränkningar och som saknar stöd i lag strider mot regeringsformen. Det är verksamhetschef inom hälso- och sjukvård, socialnämnd i kommunal verksamhet och huvudman för enskild verksamhet som ansvarar för att det inte fattas och tillämpas beslut i verksamheten som inte har stöd i gällande författningar.

Beslutet att upphäva föreskrifterna om tvångs- och skyddsåtgärder inom äldreomsorgen innebär dock inte att personer med demenssjukdom ska lämnas utan tillsyn, vård och omsorg, säger Helena Axelstam. Men bälte kan bara användas med den enskildes samtycke och under förutsättning att syftet är att det ska vara en hjälp för den enskilde.

– Om syftet är att han eller hon ska kunna sitta upp vid till exempel måltider och aktiviteter kan det vara en bra lösning. Är syftet däremot att hålla fast en orolig person eller av annat skäl begränsa den enskildes rölighet får man inte använda bälte även om den enskilde samtycker. Om den enskilde har svårt att uttala sin vilja kan han eller hon ibland på annat sätt visa sin uppfattning. Den enskilde kan visa att han eller hon känner sig trygg och säker med ett bälte i en stol. Visar personen däremot att han eller hon inte vill vara fastspänd utan upplever det obehagligt är det en tvångsåtgärd som inte är tillåten, säger Helena Axestam.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida