”Socialstyrelsens tillsyn borde kunna hjälpa vårdgivarna till bättre patientsäkerhet”

Socialstyrelsens roll i patientsäkerhetsarbetet behöver förändras. Vi behöver en proaktiv, inte bara en reaktiv, tillsyn över vårdgivarna, anser Vårdförbundets vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson som deltog när Läkarförbundet och Vårdförbundet tillsammans arrangerade ett seminarium om säker vård i Almedalen.

–  Tillsynen skulle kunna hjälpa vården att arbeta på nya sätt. De kunde till exempel granska verksamheter som organiseras om och fråga om verksamhetsmål och vilka riskanalyser som har gjorts. Chefer och huvudmän som koncentrerar sig på övertidsuttag och mått på hur budgeten hålls men inte frågar vilka mål verksamheten har och hur man arbetar med kvalitet, säkerhet och rutiner, styr inte vården mot patientsäkerhet, säger hon. 

Fler och fler påpekar att tillsynen måste vidgas från individen till att se på helheten och de förutsättningar som ges.

Samverkan är en bristvara i vården

– Ska vi ha en systemsyn på vården måste vi samverka, men i den patientsäkerhetsenkät vi genomförde i juni instämde bara en procent av medlemmarna helt i påståendet att det finns ett fungerande samspel mellan de olika aktörerna. Så där finns en del att göra, konstaterar Lisbeth Löpare Johansson som också sitter med i patientsäkerhetsutredningen.

För två år sedan frågade förbundet sina medlemmar varför de inte skrev avvikelserapporter, om de inte gjorde det, fast de borde ha gjort det. Svaret blev att det inte fanns tid och att de aldrig fick någon återkoppling när de gjorde det.

Moderatorn Eva Nilsson Bågenholm, ordförande för Läkarförbundet, konstaterade att läkarna är mycket sämre på att skriva avvikelserapporter än sjuksköterskorna, ja att det rent av är oerhört sällsynt att de gör det.

Men Heidi Stensmyren, styrelsemedlem i Läkarförbundet och ordförande i yngre läkares förening tyckte inte att det var särskilt anmärkningsvärt.

Olika syn på avvikelserapportering

– Om du ser att det inte leder till någon nytta för patienten så är det ett rationellt beteende. Men 58 procent skulle göra det oftare om de slapp att riskera att bli anmälda och 74 procent skulle rapportera fel och brister om de fick en tydlig återkoppling om vad deras rapport har lett till. Antalet läkare som anser att risken för anmälan är en påfrestning i arbetet har ökat och är nu 55 procent, och de ägnar 16 procent av sin arbetstid åt att ”hålla ryggen fri” –  tio procent mer är 2001, hävdade hon.

Lisbeth Löpare Johansson påpekar att Vårdförbundet har en annan syn.

– Visst är det hemskt att bli anmäld, men det är betydligt värre att skada någon. Drivkraften i patiensäkerhetsarbetet är att ge en kvalitativt bra vård. Att gå från individsyn till systemsyn innebär inte att ansvarssystemet försvinner. Vi ska fortfarande identifiera riskindivider, säger Vårdförbundets vice ordförande Lisbeth Löpare Johansson.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida