Vård till papperslösa. Socialstyrelsen utreder hur nya lagen ska tolkas

Vård till papperslösa. Socialstyrelsen utreder hur nya lagen ska tolkas
Den första juli fick papperslösa rätt till vård "som inte kan anstå". Socialstyrelsen har fått i uppdrag att föreslå hur begreppet kan tillämpas vid bedömningar om vård ska ges. Arkivbild: Mostphotos

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att reda ut vad som gäller i den nya lagen där papperslösa fått rätt till samma vård som asylsökande "till vård som inte kan anstå". Besked kommer först i februari.

– Att samtidigt som vården i så hög utsträckning präglas av tankar om jämlikhet, ickediskriminering, vetenskap, evidens och patientsäkerhet, skilja ut en av de sårbaraste grupperna genom att införa lagstiftning mot hur ”vissa utlänningar” ska behandlas är riskfyllt, säger Anne Sjögren på Rosengrenska stiftelsen i Göteborg som tillsammans med Röda korset bedriver vård för papperslösa i Göteborg.

Behandla alla lika

Tar man däremot fasta på vad delar av propositionen säger blir det mindre svårt.  Anne Sjögren hänvisar till sidan 40 i regeringspropositionen Hälso- och sjukvård till personer som vistas i Sverige utan tillstånd där det står:

”Regeringens förslag i denna proposition innebär att hälso- och sjuk- vårdspersonal inom ramen för sin anställning och vid sin yrkesutövning är skyldiga att vårda och behandla personer som vistas i landet utan tillstånd på i stort sett samma sätt som de vårdar och behandlar andra personer. Denna skyldighet kommer att gälla även när det är fråga om personer vars vistelse i landet utgör brott enligt utlänningslagen.”

– Vi måste tolka detta som att alla patienter ska behandlas lika. Annars kommer det att bli fel. Vi vet att tidiga insatser är bäst, både medicinskt, ekonomiskt och etiskt sett, säger Anne Sjögren.

Behandlaren avgör

Socialstyrelsen har fått i uppdrag att tillsammans med vårdens yrkesföreträdare och Sveriges kommuner och landsting förtydliga begreppet ”vård som inte kan anstå”, utreda hur målgruppen ska identifieras och hur deras vård ska dokumenteras och följas upp.

I februari ska det arbetet vara klart. På sin hemsida skriver Socialstyrelsen dock redan att den behandlande läkaren eller tandläkaren avgör vilken vård som inte kan anstå för en viss individ.

Anne har arbetat med frågan på Rosengrenska och i Röda korset sedan 1998. Ett av verksamhetsmålen i arbetet med papperslösa är att avskaffa verksamheten – för att man inte behövs längre. Dit är det dock en bit kvar.

– Vi kommer att finnas kvar i åtminstone ett år till för att följa upp hur detta faller ut och påpeka där vi tycker det blir fel. Det vill också till att våra papperslösa orkar och vågar söka vård.

Ork och mod krävs 

Sedan årsskiftet gör Vård för papperslösa i Göteborg mer ingående intervjuer än tidigare då de skriver in patienter. De har sett att över 15 procent av de papperslösa är starkt traumatiserade, och att många av dem har torterats.

– De orkar ofta inte berätta och kan ha svårt att få ur sig en trovärdig bild inför Migrationsverket. De som ligger mest risigt till orkar eller vågar inte heller slåss för rätten till vård och rätten att prata med någon. Det krävs kunskap i vården för att möta dem. Stödsamtal kan i det läget vara livräddande, det vill säga innebära vård som inte kan anstå.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida