Vårdförbundet välkomnar det mesta i utredningen om patientsäkerhet

Men det finns delar som kan utvecklas mer. Till exempel vårdgivarnas skyldighet att anmäla ”riskindivider”, de utökade möjligheterna till prövotid, och Socialstyrelsens klagomålshantering.

Enligt förslaget blir vårdgivaren skyldig att anmäla till Socialstyrelsen då det finns en”skälig anledning att befara” att legitimerad personal kan utgöra en fara för patientsäkerheten. Det är en alldeles för allmänt hållen och knapphändigt motiverad bestämmelse, där de situationer då en yrkesutövare riskerar att bli anmäld inte beskrivs tillräckligt utförligt, invänder Vårdförbundet.
 
Redan i dag ska Socialstyrelsen underrättas när en offentlig vårdgivare avskedar legitimerad personal på grund av brott eller förseelser i tjänsten eller då vårdgivaren bedömer att personen inte kan utöva sitt yrke på grund av missbruk eller sjukdom, konstaterar Vårdförbundet.

Handledning i stället för påföljder

Utredningen anser att arbetsgivarna borde ta ett större ansvar för att de anställda följer författningar och interna rutiner samt att de vidtar lämpliga åtgärder om de anställda bryter mot regelverket. Vårdförbundet påpekar att det är viktigt att dagens ordning med disciplinpåföljderna erinran och varning inte ersätts med ett disciplinansvar enligt det arbetsrättsliga systemet. Där det som regel saknas den kunskap som krävs för att man ska kunna göra patientsäkerhetsbedömningar som utgår från ett system- och helhetsperspektiv.

Arbetsdomstolens kompetens att bedöma patientsäkerhetsfrågor är också begränsad. Risken finns att yrkesutövarnas rättsäkerhet blir sämre vid en arbetsrättslig prövning än vid en offentligrättslig prövning i HSAN. Enligt Vårdförbundet borde arbetsgivarnas insatser i stället inriktas på kompetensutveckling och handledning i de fall där det kan konstateras att det finns brister hos den enskilde individen.

Varnar för spekulationer

Möjligheterna att föreskriva prövotid bör enligt utredningen också omfatta personer som ”befaras” vara oskickliga och olämpliga. Det innebär att Socialstyrelsen, HSAN och förvaltningsdomstolarna ska göra bedömningar om framtida risker. Enligt Vårdförbundet finns det risk för att de bedömningarna inte kan uppfattas som annat än spekulationer och gissningar om hur den anmälde yrkesutövaren kommer att utföra sitt yrke i framtiden.

Att grunda ett beslut om prövotid på antaganden kan inte vara förenligt med grundläggande krav på rättssäkerhet när det gäller grunderna oskicklighet och olämplighet. Det är i så fall bättre att behålla de förutsättningar som gäller i dag med krav på styrkta omständigheter samt att anpassa lagtexten till att disciplinpåföljderna inte kommer att finnas kvar, hävdar Vårdförbundet.

Utredningen föreslår att klagomål på vården eller vårdpersonalen ska göras till Socialstyrelsen. Eftersom besluten i klagomålsärenden inte är myndighetsutövning ska de inte gå att överklaga. Vårdförbundet påpekar att ett beslut med individkritik mycket väl kan påverka en enskilds personliga eller ekonomiska ställning, men instämmer ändå i utredningens bedömning att det skulle vara svårhanterligt att ha en ordning där det skulle vara möjligt att överklaga Socialstyrelsens beslut.

Öppenhet i klagomålshanteringen 

Anmälare och anmälda kan begära omprövning av Socialstyrelsens beslut. Det skulle skapa ett större förtroende för klagomålshanteringssystemet hos både anmälare och anmälda om den inte görs av samma personer som fattade det ursprungliga beslutet. Den kan gärna göras på en högre nivå, skriver Vårdförbundet.

Vårdförbundet undrar också vilken kompetens som ska krävas av beslutsfattaren i klagomålsärenden, ska det vara en tjänsteman eller flera som deltar i beslutet?

För att få förtroende för beslut i klagomålsärenden är det viktigt att anmälare, anmälda och allmänheten har respekt för beslutsfattarens/beslutsfattarnas kunskap och kompetens konstaterar Vårdförbundet och påpekar att samma öppenhet bör gälla när klagomål och lex Mariaärenden hanteras av Socialstyrelsen som den som i dag gäller för Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Att allmänhetens insyn garanteras är angeläget liksom att Socialstyrelsen för ett register över klagomålsärenden där det är enkelt för allmänheten att få fram uppgifter om anmälda vårdgivare och yrkesutövare.

Saknar skrivningar om samverkan

Vårdförbundet tycker att det är bra att utredningen betonar vårdgivarens skyldighet att bedriva ett systematiskt patientsäkerhetsarbete, men saknar närmare skrivningar om samverkan med andra vårdgivare som man delar vårdprocesser med.

Förbundet efterlyser också en komplettering med ansvaret för verksamhetschefer och medicinskt ansvariga sjuksköterskor. Deras ansvar för patientsäkerhet regleras i dag i hälso- och sjukvårdslagen, i föreskrifter och allmänna råd från Socialstyrelsen. Men med en samlad reglering i lagen om patientsäkerhet skulle deras speciella ställning i patientsäkerhetsarbetet betonas.

Insikten och förståelsen för patientsäkerhetsarbete varierar nämligen mycket mellan olika kommuner. I skolhälsovården är det till exempel inte ovanligt att verksamhetschefen är en rektor utan kompetens i hälso- och sjukvård, konstaterar förbundet.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida