Ålderdomens lycka kan inte medicineras fram

Nej, vi kan inte medicinera äldre till en lyckligare ålderdom. Det blev det enkla svaret när två sjuksköterskor som specialiserat sig på äldres läkemedelsanvändning förmedlade sina kunskaper vid ett seminarium i Almedalen.

Johanna Ulfvarson och Annelie Gusdal forskar båda kring äldres läkemedelsanvändning och var därför inbjudna av Vårdförbundet att prata om sina erfarenheter under politikerveckan på Gotland.

Johanna Ulfvarson inleder med hårda fakta.

• 1988 förskrevs i genomsnitt tre läkemedel per person över 75 år.
• I dag får de mer än det dubbla, 6,5 läkemedel.
• Personer i särskilda boenden konsumerar i genomsnitt 11 läkemedel.
• Ändå vet vi att äldre ofta reagerar annorlunda på läkemedel jämfört med yngre, som de är utprovade på.

– Varje enskilt läkemedel är väldigt bra. Men vi vet på sin höjd hur två läkemedel interagerar med varandra. När ett tredje läggs till har vi inga kunskaper alls om vad som händer. Även för oss som är vana vid läkemedelsgenomgångar kan det vara jättesvårt att reda ut var biverkningarna eller symtomen kommer från, säger Johanna Ulfvarson.

Vitsen med förebyggande läkemedel?

Läkemedelsbehandlingens främsta syfte är att ge människor en chans till ökad eller bibehållen livskvalitet.

– Så vad tänker läkaren på när hon eller han sätter in kolesterolsänkande läkemedel på en 90-åring? Man kan ju tycka att det är lite väl sent att sätta in förebyggande mediciner vid den åldern. Tyvärr är det vanligt och en av orsakerna till att de äldre står på så många läkemedel. De sätts in när de redan är gamla – men de sätts aldrig ut.

Kunskapen når inte ända fram

Varför läkemedelsförskrivningen till äldre ständigt ökar, trots att alla egentligen vet att det inte är bra, kan Johanna Ulfvarson och Annelie Gusdal inte ge något enkelt svar på. Men de tar bland annat upp problemet med att läkemedelsföretagen ofta är väldigt skickliga på att aktivt informera om sina läkemedel. Socialstyrelsen och andra oberoende kunskapsförmedlare intar en betydligt mer passiv roll. Det är inte de som står och knackar på läkarens dörr. Det gör däremot säljarna.

– Läkemedelsbolagen har en drivkraft. Vad den består i ska jag inte uttala mig om, men som sjuksköterskor borde vi ha en lika stark drivkraft att måna om att de äldre ska medicineras adekvat. Vi har inte en lika stor kunskap om det specifika läkemedlet som läkemedelskonsulenten har. Men vi har kunskapen om patientens skiftande förutsättningar för en säker läkemedelsanvändning. Sjuksköterskan är den högst medicinskt kompetenta personen närmast patienten, säger Annelie Gusdal.

Johanna Ulfvarson fyller i:

– Ge mig en timme, tre dagar i veckan, så ska jag stryka Elsa på ryggen så att hon blir lugn. Eller så ser jag till att hon får ett glas varm mjölk eller får äta riktig mat innan hon ska gå och lägga sig. Men den timmen finns inte. Däremot finns det väldigt mycket sömntabletter.

Övertro på läkemedel

Andra orsaker till överförskrivningen som de nämner är:

• en övertro på läkemedel
• en respektlöshet för vad läkemedel kan ställa till med för äldre och multisjuka människor
• brister i uppföljningen

I den forskning som Annelie Gusdal bedriver har hon bland annat visat att om en sjuksköterska var tredje månad följer upp hur den äldre tar sina läkemedel blir läkemedelsanvändningen betydligt säkrare.

Lättanvänt bedömningsinstrument

Annelie Gusdal har tillsammans med kolleger på Cefam utvecklat ett ett instrument för att bedöma säkerheten i den äldres läkemedelsanvändning – SMA, Safe medication assessment.

Bedömningsinstrumentet har främst använts i olika projekt men börjar nu användas mer och mer som rutin, framförallt inom hemsjukvården. Tidigare i år beslutade Socialstyrelsen att rekommendera användandet av SMA vid läkemedelsgenomgångar.

Följ länkarna uppe till höger om du vill lära dig mer om farmakologisk omvårdnad och säker läkemelsanvändning till äldre.