Mer kunskaper om Clostridium difficile behövs i vården
Antalet diagnostiserade fall av tarmbakterien Clostridium difficile har ökat dramatiskt de senaste tio åren visar en enkät från Smittskyddsinstitutet, SMI. Dålig vårdhygien i kombination med vidlyftig antibiotikaförskrivning är orsaken menar SMI som nu vill försöka kartlägga och minska spridningen.
Enligt SMI:s enkät diagnostiserades 8 276 fall av Clostridium difficile-infektioner under 2007, vilket motsvarar en ökning på 60 procent under tio år. Även antalet personer som har avlidit till följd av bakterien har ökat från 90 fall 1997 till 136 fall 2004.
– Vi vet att det rör sig som reella ökningar då vi har samlat in information från både laboratorium, journaler och dödsbevis, säger Karin Tegmark Wisell, läkare vid den bakteriologiska avdelningen på SMI.
– Nu vill vi göra något i tid så vi slipper hamna i samma situation som USA, Kanada och Storbritannien som har haft stora problem med bakterien vilket resulterat i många dödsfall, fortsätter hon.
Bättre kunskaper
Den stora ökningen av diagnostiserade fall beror enligt SMI dels på dålig vårdhygien som resulterar i smittspridning mellan patienter, dels på en onödig föreskrivning av bredspektrumantibiotika, främst till personer över 65 år.
– Vi vet att det är en kombination av de två orsakerna som resulterat i ökningen och tycker därför att vårdpersonal behöver bättre kunskaper om både spridningen och uppkomsten av clostridium difficile-infektioner, säger Karin Tegmark Wisell.
Nya system
Smittskyddsinstitutet håller själva på att utveckla två nya system för att kunna kartlägga spridningen av clostridium difficile-infektioner. Något som försvåras av att det inte är en anmälningspliktig infektion.
– Från hösten 2009 kommer vi därför att erbjuda samtliga landets laboratorier att frivilligt rapportera varje nytt fall. När vi sedan har uppgifter från hela landet kan vi få en överblick och kontakta de regioner som verkar ha ett onormalt högt antal konstaterade fall, förklarar Karin Tegmark Wisell.
Smittskyddsinstitutet kommer även att genomföra stickprovsundersökningar på laboratorier två gånger per år för att samla in och typbestämmer clostridium difficile-bakterier. Genom att se hur många olika varianter av bakterien som finns på en ort i jämförelse med en annan underlättas möjligheten att hitta lokala ”epidemier”.
Smittskyddsinstitutet ordnar den 15 januari ett seminarium kring Clostridium difficile på Universitetssjukhuset i Örebro.