Smärta efter ms och stroke diagnostiseras sällan

Personer som drabbats av stroke eller ms lider ofta av central neuropatisk smärta. Problemet är att flertalet inte diagnostiseras.

Stroke och MS är neurologiska sjukdomar som kan skada smärtnerverna i ryggraden eller hjärnan och därigenom orsaka central neuropatisk smärta. Eftersom denna smärta inte kan behandlas som »vanlig« smärta är det viktigt att den diagnostiseras rätt. Men det görs långt ifrån alltid.

– Flertalet strokepatienter och även många ms-patienter saknar både smärtdiagnos och förklaring till sin neuropatiska smärta, säger Marita Widar som för några år sedan doktorerade på långvariga smärttillstånd hos patienter efter stroke.

Hon fann att endast drygt var fjärde strokepatient med neuropatisk smärta får en korrekt smärtdiagnos. Främst beror det på att patienterna inte följs upp av sjukhuset efter stroken och att de själva inte känner att det finns tid eller möjlighet ta upp smärtan med sin allmänläkare.

Sjuksköterskor kan här göra en stor insats, anser Marita Widar.

– De kan fråga patienterna om de har ont. Ofta är det ingen som har ställt den frågan till dem. Och då bör de använda sig av ett bedömningsunderlag som har beskrivande smärtord som hjälp för att verbalisera smärtupplevelsen och en kroppskarta (se lästips) där patienterna kan fylla i precis var de har ont, säger hon.

Central nervsmärta diagnostiseras på tre kriterier.

Det ska finnas en bakom-liggande neurologisk sjukdom, smärtan ska ha en sådan utbredning att den hänger ihop med den neurologiska sjukdomen och det ska finnas typiska känselstörningar i samma område där smärtan finns. Känselstörningarna kan yttra sig som en försämrad känsel, men lika ofta är känseln förstärkt.

– För dessa patienter kan vanlig beröring vara påtagligt smärtsam, säger Per Hansson, professor i klinisk smärtforskning vid Karolinska institutet i Stockholm.

För den som möter och tar hand om en sådan patient är det viktigt att känna till att de kan vara extremt känsliga, menar han.

En patient kan få svåra smärtor bara av att ha sängkläderna mot det känsliga området och vill då ligga med den drabbade kroppsdelen utanför täcket. En annan kan uppleva duschstrålarna som rena tortyren.

– Då måste patienten få bestämma hur det ska gå till. För en del med beröringsorsakad smärta är det till exempel mycket lättare att bada än att duscha, säger han.?Patienterna kan också vara känsliga för temperaturförändringar.

– Många får ont när de blir avkylda efter dusch eller bad om de inte blir avtorkade i tid, säger Marita Widar.

I motsats till vanlig vävnadssmärta är den centrala neuropatiska smärtan relativt svårbehandlad. Vanliga smärtläkemedel har ingen, eller mycket liten effekt.

I stället är det anti-depressiva läkemedel och epilepsi­mediciner som används.

– Flera av dessa läkemedel behöver ställas in under några veckor. Då är det många som slutar ta dem på grund av biverkningar. Sedan finns det andra som tar dem vid behov, och så fungerar inte de här läkemedlen, de måste tas hela tiden, säger Marita Widar.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida