Michelle Wahrolén: Prata på djupet med dina patienter

Hälsa handlar om mer än mätbara värden. Den rymmer också hur vi förhåller oss till oss själva, andra och livet i stort. Därför är det glädjande att Folkhälsomyndigheten nu sätter ljuset på just existentiell hälsa. Det skriver Vårdfokus chefredaktör, Michelle Wahrolén, i en ledare.

Det är natt. Jag ligger i sjukhussängen. Sjuksköterskor, läkare och undersköterskor kommer och går. De tar tempen, ger medicin – men ingen pratar med mig. Jag känner mig utlämnad. Som om jag bara är en kropp som ska lagas.

Men så kommer en sjuksköterska in, sätter sig ner och möter min blick. Hon berättar vad hon ska göra, frågar hur jag mår och lyssnar uppmärksamt. När hon säger: ”Nu ska vi bara göra det här – sedan kan du börja ditt nya härliga liv”, tänder hon ett hopp i mig.

Hennes värme och vänlighet ger mig ett lugn jag alltid kommer att minnas. Hon ser mig bortom kroppen – som en hel människa.

Känsla av mening, starka relationer och att ingå i något större

Hälsa handlar om mer än mätbara värden. Den rymmer också hur vi förhåller oss till oss själva, andra och livet i stort. Därför är det glädjande att ljuset nu sätts på existentiell hälsa. Regeringen gav i fjol Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

I sin slutrapport beskriver myndigheten att det handlar om en känsla av mening, starka relationer – till sig själv, andra eller något större – och en upplevelse av att livet ingår i ett större sammanhang, som inte nödvändigtvis behöver vara religiöst.

Ökar livskvaliteten och motståndskraft

Existentiell hälsa kan beskrivas som förmågan att tro på, ta vara på och känna mening i livet. Den rymmer inre lugn, tillit och förmåga att hantera livets svårigheter. Forskning visar att en god existentiell hälsa ökar livskvaliteten och stärker människors motståndskraft.

Även om existentiell hälsa tas upp under sjuksköterskeutbildningen blir den lätt bortprioriterad i vardagen. Varför?

Förstå värdet av ett samtal

Världshälsoorganisationen, WHO, har länge sett den existentiella dimensionen som en del av hälsobegreppet. Men i Sverige har den ofta hamnat i skymundan.  Även om existentiell hälsa tas upp under sjuksköterskeutbildningen blir den lätt bortprioriterad i vardagen.

Varför? Kanske för att vården fortfarande präglas av ett synsätt där hälsa mest handlar om kroppen. Men människan består också av ett inre – en själ. Läkning av kroppen hänger tätt samman med det själsliga välbefinnandet.

Att förstå värdet av ett samtal, och kunna konsten att lyssna, är en del av professionen. Att våga närma sig de stora frågorna om livet, döden och meningen med allt är en del av vårdarbetet.

Att arbeta i vården innebär förstås att varje dag möta existentiella frågor. Det kan vara krävande, till och med skrämmande. Men det finns stöd. Forskare har nu översatt det första svenska instrumentet som kan hjälpa dig att utforska existentiella behov.

Läs mer i vårt tema om existentiell hälsa – och ta med dig verktygen in i de viktiga samtalen med patienterna.