Ultraljud. 3D-bild visar hela hjärtat

Tredimensionellt ultraljud har använtskliniskt i över tio år ochvisar hjärtrummens storlek och funktionbättre än tvådimensio­nellt. Ändå används det fortfarande relativt sällan. ??

1 december 2010

Kambiz Shahgaldi är biomedicinsk analytiker och medicine doktor. I sitt avhandlingsarbete har han studerat och jämfört två- och tredimensionellt ultraljud, 2D och 3D, vid undersökning av vänster kammares funktion och funnit att 3D är en noggrannare metod för funktionsbestämning, med mindre spridning och variabilitet. En 2D-bild visar endast en liten del av hjärtat, medan 3D visar hjärtats hela volym. Tekniken har använts i över tio år och är i vissa avseenden överlägsen, ändå används den fortfarande relativt lite. Kambiz Shahgaldi tror att det beror på att de flesta är så vana vid 2D att det tar emot att lära nytt. ?

En ultraljudsbedömning av framför allt vänsterkammarfunktionen kan ligga till grund för val av läkemedelsbehandling till exempel efter en hjärtinfarkt. Används då 2D kan bedömningarna skilja 10 till 20 procent mellan olika bedömare. Med 3D är skillnaderna mindre än 10 procent. Dessutom tar det bara några få sekunder att få fram de bilder som behövs för en bättre volym- och funktionsbestämning, eftersom givaren ligger på samma ställe. Det avgörande är att 3D visar hela hjärtat. Vad gäller volymbestämning/beräkning av vänster kammare och vänster förmak är 3D likvärdigt med magnetresonanskamera.

Däremot är bildupplösningen fortfarande sämre med 3D. Därför behövs båda metoderna, de kompletterar varandra.?

— Letar man specifikt efter funktion eller storlek på hjärtat är 3D bättre. Men för att se klaffunktionen måste de båda teknikerna kombineras. 3D ger en bättre morfologisk och anatomisk förståelse om klaffar, framför allt mitralisklaffen. Vill man dessutom se funktionen kompletterar man med 2D, säger Kambiz Shahgaldi.

Han vill också framhålla att 3D minskar risken för arbetsskador eftersom det går fort.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida