3 som gått vidare
Specialist på att skära i vävnad
Helena Börjesson hör till den första kullen som gå rut vidareutbildning för biomedicinska analytiker.
Hon var först lite tveksam till arbetsgivarens förslag att gå en masterutbildning på två år vid Örebros universitet. Men erbjudandet att studera med bibehållen lön gjorde att hon antog utmaningen.?
— Det har gett så mycket värdefull kunskap. Jag blir mer och mer förväntansfull på mitt nya arbete efter utbildningen, säger hon.?
Helena Börjesson arbetar på avdelningen för patologi på Örebros universitetssjukhus. Där som på många liknande avdelningar skär de biomedicinska analytikerna i vissa vävnader för att söka efter cancer, en arbetsuppgift som tidigare endast sköttes av patologer.?
Både forskning och omdömen på de kliniker där jobbytet skett visar att de sköter uppgiften med lika gott resultat eller bättre. Det bedöms bero på att de biomedicinska analytikerna arbetar mer strukturerat, medan läkarna är pressade av andra arbetsuppgifter. Vinsten för patienterna är att de snabbare kan få svar på vävnadsprover.?
— Tidigare kunde jag skära i axiller och prostata. När jag är klar i sommar har jag även lärt mig att analysera vävnad från gallblåsa, blindtarm, livmoder, tjocktarm och ändtarm. ??
Läs mer: Sanders, S. A. Enhanced biomedical scientist cut-up role in colonic cancer reporting. J Clin Pathol 2012 Jun; 65(6): 517–521.
Expert på bröst
Som förste screeninggranskare respekteras hennes bedömning lika mycket som röntgenläkarens.
Röntgensjuksköterskan Agneta Bodén granskar med van blick mammografibilden framför sig. Hon har verkligen vidareutvecklat sin roll. Efter en intensiv tvåårig internutbildning, med teori och mycket träning på att bedöma bilder, började hon och kollegan Kristin Widh som förstegranskare av mammografibilder vid bröstenheten på Västmanlands läns sjukhus. Varje bild gås igenom av två personer, som tidigare båda var radiologer. Nu är Agneta Bodén en av dem.
— Jag bedömer antingen kvinnan och hennes bild som frisk eller att den behöver gås igenom av diskussionsgruppen. Där avgör vi om hon bör kallas till återbesök.
Tack vare sin långa erfarenhet av att känna på kvinnors bröst ingår Agneta Bodén även i en grupp sjuksköterskor som palperar kvinnors bröst efter mammografi och ultraljud. Palperingen sköttes tidigare av bröstkirurger.
— Det är fantastiskt att jag fått vidareutbilda mig i yrkesrollen. Det är viktigt att det finns möjlighet för röntgensjuksköterskor att utvecklas. Vi vill göra rollen intressant inför framtiden, för att locka unga till yrket.
I Danmark, England och Australien finns redan så kallade beskrivande radiografer. I Sverige finns i dag bara en kurs på Hälsohögskolan i Jönköping för primär bildgranskning vid akuta skador på extremiteterna.
Läs mer: Anna-Karin Sjöberg. Röntgensjuksköterskans professionsutveckling – vidareutbildning och primär bildgranskning. Göteborgs universitet, 2014.
Gör ultraljud inför abort
Nu behöver kvinnorna bara möta en person — barnmorskan.
Ida Lindahl, på abortmottagningen vid Norra Älvsborgs länssjukhus i Trollhättan, träffar kvinnan och samtalar, tar prover och gör en ultraljudsundersökning där hon bedömer hur långt gången graviditeten är. Utbildning och certifiering har hon fått på Karolinska institutet. Riktlinjerna för abort är tydliga.
Tidigt i graviditeten går det oftast att göra en medicinsk abort. Ida Lindahl ordinerar de läkemedel som behövs och rådgör med kvinnan om hon ska komma till mottagningens två vårdplatser eller vara i hemmet.
— Det måste vara säkert, så vi tänker på aspekter som om kvinnan är frisk, hennes ålder och stöttande nätverk. Om hon gör hemabort ringer vi upp den dagen och följer upp smärta och blödning.
Läs mer: Rebecca Gomperts. Task Shifting in the provision of medical abortion. Karolinska
universitetssjukhuset, Stockholm, 2014.