82-åringens höftfraktur efter fall upptäcktes inte

Felaktig bedömning av både sjuksköterska och läkare orsakade fyra dagars onödigt lidande för en gammal dement patient.

En 82-åring bodde på grund av sina demenssymtom sedan ett år tillbaka på sjukhem. Vid ett par tillfällen hade han tappat balansen och ramlat men klarat sig utan frakturer.

Så föll han igen, under en ensam promenad i en korridor, och slog i vänster höft. Han hjälptes i säng och den patientansvariga sjuksköterskan undersökte honom. Mannen klagade över smärtor vid knäet och i underbenet men sjuksköterskan bedömde att han inte fått någon fraktur. 

Dagen efter hade mannen fortfarande ont. Sjuksköterskan undersökte honom på nytt och gjorde samma bedömning. Hon gav honom två tabletter Panodil mot smärtorna men journalförde varken undersökning eller bedömning.

Nästa dag undersöktes 82-åringen av en annan sjuksköterska. Hon kontaktade jourhavande läkare som inte fann några tecken på skelettskador utan ansåg att man skulle avvakta.

Påföljande dag informerade hon sjukhemsläkaren, som också ansåg att man skulle avvakta.

Fyra dagar efter fallet återkom sjuksköterskan från ledighet. Patienten hade fortfarande ont och kunde inte stödja på benet.

Då kontaktade den patientansvariga sjuksköterskan sjukhemsläkaren som kom och undersökte mannen. Läkaren misstänkte att mannen fått en fraktur och remitterade honom till sjukhus där man upptäckte en cervikal höftfraktur.  

Socialstyrelsen anmälde den patientansvariga sjuksköterskan och jourläkaren till hsan. Sjuksköterskan för att hon inte kontaktade läkare samma kväll som mannen föll, eller åtminstone dagen efter då han fortfarande hade ont i benet, och läkaren för att han vid sin undersökning gjorde fel bedömning.

Av journalhandlingarna framgick det att 82-åringen var en klar riskpatient och han visade klassiska symtom på en höftfraktur. Läkaren borde ha sett till att mannen blev röntgenundersökt. Båda har utsatt patienten för onödig smärta och lidande, skriver Socialstyrelsen i sin anmälan.

hsan instämmer i Socialstyrelsens bedömning och ger sjuksköterskan och läkaren var sin erinran.

Beslutet är överklagat till länsrätten (hsan 2213/98:b2).