”A-kasseförslaget är ett brott mot EUs diskrimineringsregler”

Om regeringen vidhåller sitt förslag till förändringar av arbetslöshetskassan kommer TCO att anmäla förslaget till EU-kommissionen. Förslaget bryter mot EG-rättens förbud mot könsdiskriminering, säger TCOs ordförande Sture Nordh.

Grunden för en anmälan är en utredning som har gjorts av TCO-juristen Samuel Engblom, doktor i EG-rätt. Han har granskat regeringens förslag utifrån EUs bestämmelser och domar i EG-domstolen.

– Hans rapport visar att det finns flera punkter i regeringens förslag som diskriminerar kvinnor, säger Sture Nordh.

Enligt utredningen strider regeringens förslag om skärpta kvalifikationskrav mot EG-rätten, till exempel att man måste arbeta 80 timmar i månaden i stället för 70 för att ha rätt till a-kasseersättning. Man får enligt EG-rätten inte införa en regel som i praktiken särskilt missgynnar personer av till exempel ett visst kön.

Deltidsarbetande kvinnor missgynnas

Och regeringens förslag innebär i praktiken just detta, att kvinnor missgynnas eftersom det är främst de som arbetar deltid. 80 timmar i månaden motsvarar drygt 18 timmar i veckan , och av de som i dag har en överenskommen arbetstid på 1-19 timmar i veckan är 62 procent kvinnor.

– Dessutom kommer fler att drabbas. En halvtidstjänst i dag ligger kring 19 timmar i veckan och då räcker det med att man är hemma med sjukt barn några timmar för att hamna under 80-timmarsgränsen, säger Sture Nordh.

Regeringen har också sagt att de pengar man får genom höjningen av a-kasseavgifterna behövs för att bland annat klara av skattesänkningar. Även detta bryter enligt utredningen mot EG-rätten, enligt en dom i EG-domstolen (C-343/92 De Weerd). I domen sägs att budgetmässiga överväganden inte räcker som motiv.

”Regeringen inför en straffskatt”

– Det nuvarande a-kassesystemet både kan och behöver reformeras, men inte för att finansiera andra utgifter. I praktiken inför regeringen en skatt, en straffavgift. Den behövs inte för att bekosta a-kasseersättningarna, a-kassan är redan totalfinansierad, säger Sture Nordh.

Enligt Samuel Engbloms utredning finns det inte heller några arbetsmarknadspolitiska skäl till att höja a-kasseavgiften. Regeringens motivering är att den ska leda till att fler deltidsanställda ska börja arbeta heltid.

Men så enkelt är det inte. Utredningen konstaterar att det oftast inte är individen själv som kan bestämma detta. I praktiken är det andra faktorer som avgör den faktiska arbetstiden: sjukdom och vård av sjukt barn (som det är svårt för individen att råda över), branschens bemanningsbehov (bestämmer individen inte över) och enskilda arbetsgivares önskan att minska sina kostnader och ha en flexibel bemanning.

Hoppas på förändringar

Enligt planerna kommer regeringen att lämna sin proposition om a-kassan till riksdagen den 16 november. Sture Nordh hoppas att det då ska se annorlunda ut än i dag.

– TCO kommer att lägga den här utredningen som bilaga till vårt remissvar på regeringens förslag och det skulle vara förvånande om regeringen inte då skulle inse vad det handlar om och ta bort en del av sina förslag. Gör den inte det kommer vi att anmäla förslaget till EU-kommissionen, säger han.

En sådan anmälan innebär att EU-kommissionen startar en utredning och den kan leda till att frågan sedan hamnar i EG-domstolen.

Anmälan till svensk domstol möjlig

Men frågan kan också hamna i EG-domstolen på annat sätt. En enskild person som vägras a-kasseersättning kan föra frågan till svensk domstol.

– Om detta sker, måste den svenska domstolen med all säkerhet då vända sig till EG-domstolen för att få ett besked därifrån om  lagen är förenlig med EG-rätten, säger Sture Nordh.