Alltför många står utanför kvalitetsregistren

Det finns 57 nationella kvalitetsregister och flera är på väg. Men landstingsledningarna frågar inte efter de kliniska resultat som rapporteras in till registren.

– Det stora problemet med kvalitetsregistren är att så många står utanför. Det gör det svårt att få säkra slutsatser. Kvalitetsarbete är fortfarande ingen självklar kärnverksamhet i sjukvården.

Det säger Stefan Leufstedt, förbundsordförande i Svenska diabetesförbundet och adjungerad i det nationella diabetesregistret.

I två dagar har Vårdsverige diskuterat nationella kvalitetsregister på konferensen Kvalitetsregisterdagarna 2005, den tionde sedan starten. Nu finns det 57 nationella kvalitetsregister, och fler är på gång.

Registren upprättas av de professionella yrkesgrupperna själva och innehåller uppgifter om patienters diagnos, behandling och resultat. Det går också att se vad enskilda landsting, sjukhus eller kliniker åstadkommer.

Bristande insikt

Då ett register är fullt utbyggt går det att följa vad som görs i sjukvården för alla patienter i landet på det område registret omfattar.

Det nationella diabetesregistret har funnits i tio år men fortfarande står 70 procent av patienterna utanför. Stefan Leufstedt anser att den dåliga anslutningen främst beror på bristande insikt hos dem som styr vården och på att det för professionerna är frivilligt att delta i registren.

– Det gör att bara de som är engagerade och tycker att kvalitetsarbete är viktigt frågar sina patienter om de vill vara med. Får patienterna information om registren och att de kan bidra till att förbättra vården genom att gå med så gör de det. Jag tycker att det borde vara självklart för klinikerna att vara med och ett grundkrav för att få bedriva till exempel diabetesvård, säger Stefan Leufstedt.

Fråga efter kliniska resultat

Joakim Edvinsson, sjuksköterska och nybliven utvecklingsledare för Qulturum, en utvecklingsavdelning inom Jönköpings läns landsting, tror inte på tvång.

– I stället för att tvinga in kliniker i registren borde högsta ledningen fråga efter kliniska resultat, inte som i dag bara fråga efter ekonomi och sjukskrivningar. Varför frågar man inte efter månatliga uppföljningar av kliniska resultat som när det gäller budgeten? Till exempel antal trycksår per månad, undrar han.

Viktiga patienterfarenheter

Joakim Edvinssons uppdrag på Qulturum är att starta ett tvärprofessionellt kvalitetsregister för vårdprevention.

– En landstingsdirektör ska veta hur det ligger till i hans landsting, vilka resultat man har. Först då blir det tryck i registerarbetet. Öka efterfrågan, och arbeta med incitament istället för att tvinga in klinikerna i systemet, föreslår han.

Det nationella diabetesregistret arbetar nu med att ta fram en modell för regelbunden inrapportering av patienterfarenheter.

– Diabetesvård sker i ett partnerskap mellan vårdgivare och patient. Utan kunskap om hur patienterna upplever den diabetesvård de erbjuds och tar emot, vad som hjälper respektive stjälper, kommer man förmodligen att rikta förbättringsarbetet åt fel håll, säger Stefan Leufstedt.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida