Alltid redo för 14:80 i timmen

Sjukvården utnyttjar billig stand-by-personal för att rädda liv på obekväma arbetstider. För sjuksköterskor är ersättningen vid beredskap minimal. Dessutom måste den som vill vara ledig efter krävande inhopp ta ut komp eller semester.

Adrenalinpåslaget gör hia-sjuksköterskan Lotta Forsblom pigg när mobil­telefonen ringer mitt i natten. Inom 30 minuter måste hon ha krängt av sig nattlinnet, lämnat villan i Sandviken och ställt sig redo i steril klädsel på PCI-labbet på Gävle sjukhus. Här utförs ballongvidgning av kranskärl på patienter med livs­hotande hjärtinfarkt.?

Hon är en av cirka 5 600 medlemmar i Vårdförbundet som utöver sin vanliga tjänst också har beredskap. Inom operation, anestesi och röntgen har beredskap blivit vanligare i takt med vårdens specialisering. Ofta är det ett fåtal sjuksköterskor med särskild kompetens som delar på akuta inhopp.

Men beredskap ökar också inom primärvården. Just nu planerar bland annat fem hälsocentraler i Västerbotten att införa beredskap på prov under helger, då man tidigare haft vanlig bemanning.­??

Att få rycka ut och rädda liv är den positiva sidan av att ha beredskap.?

— Man känner sig som stålmannen, säger Lotta Forsblom.?

Kollegerna runt fikabordet i PCI-labbets lunchrum nickar igenkännande när hon berättar om en dramatisk resa till jobbet en helg i november då ett kraftigt snöfall dragit in över Gävletrakten. Väglaget var så dåligt att hennes taxi körde i diket, nära att krocka med en annan bil. ?

— ’Bra väjt men det här har inte jag tid med’, sa jag och hoppade rakt ut på riksvägen och stoppade en kille i 20-årsåldern som körde mig ända fram till sjukhuset.?

En patient med hjärtinfarkt var på väg in akut och då kan några minuter betyda skillnaden mellan liv och död.??

Lotta Forsbloms uppoffring, att på fritiden behöva vara 30 minuter från jobbet redo att rycka in, är enligt kollektivavtalet värt 14:80 i timmen. Bundenheten och den låga ersättningen är beredskapens baksida, i alla fall enligt sjuksköterskorna själva.?

Ur arbetsgivarens perspektiv är beredskap likställt med vila och därför inte värt så mycket extra betalt. Sedan mobiltelefonen kom och anställda i beredskap blev mindre bundna till hemmet har den inställningen hos arbetsgivaren stärkts.?

Men att inte kunna planera in resor och aktiviteter, att sova dåligt för att jobbet kan ringa och vara beroende av att någon annan snabbt kan ta ansvar för barnen, är det verkligen likställt med fritid och vila? Nej, det tycker inte Lotta Forsblom och hennes kolleger.?

— Man blir begränsad, tackar ofta nej till middagar och sociala aktiviteter. Det är smidigare att vara kvar hemma, säger hon.?

Beredskapsfrågan berör inte bara en liten grupp specialiserade sjuksköterskor. Det handlar också om patienternas säkerhet. Varken kollektivavtalet eller lagstiftningen har följt med i utvecklingen av hur beredskap används i vården i dag. Till skillnad från vid jour finns det inga gränser för hur mycket beredskap en sjuksköterska får ha. Det står i kollektivavtalet att beredskap endast bör förekomma när det är ”helt nödvändigt” och ”bör begränsas tidsmässigt”, men vad det innebär har aldrig prövats.??

Sjuksköterskorna som delar på beredskapen på PCI-labbet i Gävle står en vanlig månad till arbetsgivarens förfogande mellan 80 och 100 timmar utöver sina vanliga tjänster på 100 procent. Hur ofta de rycker in och jobbar under beredskapen varierar kraftigt. Därför finns ingen ledighet inlagd i schemat efter beredskapsnätter. Sjuksköterskorna har rätt att vara lediga om dygnsvilan bryts. Men vila efter inhopp under beredskap är inte betald.??

I Gävle har det i praktiken blivit så att den som inte orkar jobba efter en hektisk beredskapsnatt själv får titta i schemat om det finns tillräckligt med personal nästa dag och sedan ta kompledigt eller en semesterdag. Eftersom det kan vara brist på personal och eftersom sjuksköterskorna inte vill förlora sin extra inkomst eller bli av med komp och semesterdagar går många till jobbet trots att de inte fått tillräckligt många timmars sömn.

Hittills har cheferna i Gävle sett mellan fingrarna om personalen då och då bryter mot arbetstidslagen.?

— När det passar arbetsgivaren går det bra att rucka på reglerna, men inte om vi vill göra det för att det passar oss privat, säger Elisabeth Lindeberg, röntgensjuksköterska med beredskap på PCI-labbet i Gävle.?

Reglerna krockar med verkligheten. Ett exempel är arbetstidslagens dubbla budskap om beredskap. När det gäller dygnsvila ska beredskap räknas som vila, så länge man inte hoppar in och jobbar. Men när det gäller veckovila ska beredskap räknas som arbetad tid. Detta krånglar till schemaläggningen, särskilt för dem som jobbar skift. Då har det visat sig bli extra svårt att få till scheman som passar både verksamheten, privatlivet och lagen.?

I Gävle har arbetsgivaren lagt över ansvaret på sjuksköterskorna som får lägga sina egna scheman. På MR-avdelningen och neuroröntgen på Universitetssjukhuset i Lund har arbetsgivaren schemalagt varje fredag efter en beredskapshelg som en ledig dag. Bra, kan man tycka. Men eftersom ledigheten inte är betald har sjuksköterskorna i stället fått kortare luncher. Risken finns annars att de inte hinner jobba in sin lediga fredag under beredskapen.??

MR-sjuksköterskan Johanna Wiksten har tillsammans med sina kolleger i Lund kämpat för bättre villkor under flera år. De har försökt få till en lokal överenskommelse med sin arbets­givare, något Vårdförbundet uppmanat till. Men precis när de var på väg att sluta ett lokalt avtal för tre år sedan gick Vårdförbundet centralt med på att dygnsvilan i undantagsfall ska kunna sänkas från 11 till 9 timmar då verksamheten kräver detta. ??

Enligt Cecilia Helldén, Vårdförbundets ombudsman med ansvar för arbetstidsfrågor, var undantaget från arbetstidslagen något Vårdförbundet olyckligtvis tvingades gå med på eftersom det ingick i medlarnas slutbud efter strejken 2008.?

I Lund känner sig sjuksköterskorna svikna.?

— Arbetsgivaren håller sig inom lagens ramar, men utnyttjar oss till max. Vi känner inte att vi har något stöd från Vårdförbundet, säger Johanna Wiksten.?

Arbetstidsförkortning och högre ersättning är kraven från sjuksköterskorna med beredskap i årets avtalsförhandling. ?

— Det är knappt att jag vågar berätta om mina villkor för vänner som jobbar med annat, de skrattar åt mig och tror att jag skojar, säger Johanna Wiksten.