Amma ? bra också för mamma

Amning är bra mot stress och ger ett visst skydd mot den typ av bröstcancer som debuterar före klimakteriet. När det gäller övriga skyddseffekter, som mot benskörhet, ger studier skiftande resultat.

Amning minskar risken för att insjukna i bröstcancer före klimakteriet. Ju längre kvinnan har ammat totalt
i sitt liv, desto mindre risk löper hon att få den typ av bröstcancer som debuterar före klimakteriet.

Det visar en genomgång av studier av positiva effekter av att amma hos mamman, nyligen publicerad i Pediatric clinics
of North America. 

Men eftersom uppkomsten av cancer är komplicerad är just amningens betydelse svår att värdera.

? Många olika faktorer påverkar uppkomsten av bröstcancer. Amning har en liten skyddseffekt, men andra faktorer är starkare, säger Bo von Schoultz, professor på kvinnokliniken vid Karolinska sjukhuset i Stockholm.

Forskarna oeniga
När det gäller bröstcancer som debuterar efter klimakteriet finns det stora studier som visar olika resultat och det går därför inte att dra några slutsatser av amningens betydelse för uppkomsten av den typen av bröstcancer.

Även när det gäller amningens eventuella skydd mot benskörhet är oenigheten bland forskarna stor. Förutsättningarna i de olika studierna skiftar och resultaten blir därför svåra att jämföra. Men det finns retrospektiva, epidemiologiska studier som tyder på att amning ger ett visst skydd mot ryggrads- och höftfrakturer efter menopausen, trots den minskade bentäthet som kvinnor kan drabbas av under amningsperioden.

Genomgången visar också entydigt att amning skyddar mot ovarialcancer (äggstockscancer).  Däremot går det inte att dra slutsatsen att skyddet blir starkare ju längre kvinnan har ammat.

Även när det gäller ovarialcancer menar Bengt Tholander, överläkare vid enheten för gynekologisk onkologi på Radiumhemmet i Stockholm, att det är svårt att särskilja just amningens betydelse.

Han påpekar att allt som begränsar antalet ägglossningar, exempelvis många graviditeter, p-piller och amning, minskar risken för ovarialcancer.

Hos ammande kvinnor förstärks vissa personlighetsdrag som det är bra att ha som nybliven mamma.

En svensk studie av gynekologen Berit Sjögren med flera visar att kvinnor som fortfarande ammade åtta veckor efter förlossningen hade mindre fysisk ångest och muskelspänningar, mer tålamod med att det inte hände saker hela tiden, var mindre vaksamma och mindre impulsiva. De var också mer benägna att anpassa sig efter andras behov och förväntningar än de som hade slutat amma.

Kontakt med andra
Kvinnorna som ammade var även mer intresserade av kontakt med andra människor och gav mindre uttryck för aggressivitet än de som hade slutat amma vid åtta veckor.

? Det var ingen skillnad mellan grupperna under graviditeten, så det verkar som om det har stor betydelse om man ammar den första tiden då hormonflödet är stort, säger Berit Sjögren.

Oxytocin till råttor
En stor del av de personlighetsförändringar som beskrivs i studien kan tillskrivas effekter av oxytocin. Det är ett hormon som dels stimulerar sammandragningarna vid förlossning och utdrivning av mjölk vid amning, dels är en signalsubstans i hjärnan som medverkar i styrningen av en rad livsviktiga funktioner.

Kerstin Uvnäs Moberg, professor i fysiologi, har i många år forskat på oxytocinets effekter. Hon har studerat råttor som har fått oxytocin och observerat samma reaktioner hos dem som hon har sett hos kvinnor i samband med amning.

? Att tillföra oxytocin är ju att likna vid det påslag av hormonet som kvinnan får vid amning.

Oxytocin ger effekter som förknippas med lugn och ro; blodtrycket och nivåerna av stresshormonet kortisol sjunker. Ökade oxytocinaktiviteter leder dessutom till höjd kroppsegen frisättning av oxytocin som i sin tur ökar effekterna. Det blir alltså en god cirkel av positiva reaktioner. Oxytocinets antistresseffekt finns kvar dagar och veckor efter att sista dosen har getts, men det är inte den direkta effekten av oxytocin utan troligen effekter av andra antistressfunktioner som har satts i gång av oxytocin.

Skyddar länge
? Effekten kan ligga som ett skydd under lång tid. Men riktigt hur länge vet vi inte eftersom några sådana studier inte har gjorts, säger Kerstin Uvnäs Moberg.

Trots oxytocinets lugnande och rogivande effekter skyddar det tyvärr inte alla kvinnor mot depression och ångest. Kvinnor i allmänhet drabbas av depression ungefär dubbelt så ofta som män, med toppar under tonår och barnafödande, som är känsliga perioder. Åtta till tio procent av alla kvinnor drabbas av depression i samband med barnafödande.

Pressande att amma
Berit Sjögren konstaterar att det kan förklaras av att det inte bara är hormonerna som påverkar. Existentiella, ärftliga och psykosociala faktorer har också betydelse.

? Vi har sett att det psykosociala stödet, framför allt från partnern, är sämre hos de kvinnor som blir deprimerade.

Det kan vara så att förväntningarna att amma känns pressande för en del kvinnor.

? Min erfarenhet är att den egna överlevnadsångesten kan väckas av kravet att stå till tjänst för en annan varelse ? som det faktiskt innebär att amma. För en mycket liten grupp kvinnor kan detta upplevas som ett hot och de kvinnorna mår bättre av att slippa amma, säger Berit Sjögren.

KÄLLOR:
Labbock M: Effects of breastfeeding on the mother. Pediatric Clinics of North America, 2001 Feb;48 (1): 143?158.

Sjögren B, Widström A M, Edman G med flera:Changes in personality pattern during the first pregnancy and lactation. Journal
of psychosomatic obstetrics & gynecology, 2000;21:31?38.

Uvnäs Moberg K: Lugn och beröring. Oxytocinets läkande verkan i kroppen. Stockholm: Natur och Kultur, 2000.