Ångest vanligt hos närstående

Stödbehov. Vårdtiden är ofta lång och svår för en person med svåra brännskador, men även för närstående. Bland dem drabbas en tredjedel av ångestsymtom under tiden på sjukhus.

Sjuksköterskan Josefin Bäckström har i sin doktorsavhandling undersökt psykiska symtom och hälsorelaterad livskvalitet hos närstående till personer med svåra brännskador. Även deras upplevelse av tiden då den anhörige vårdades på sjukhus och efter sjukhusvistelsen har hon studerat; vilket stöd de har erbjudits, hur de har upplevt det samt vilket stöd de har tagit emot och önskat.

Hur de närstående upplevde stödet från vårdgivarna varierade, men många hade positiva erfarenheter. När personalen såg den närståendes individuella behov och till exempel bytte en obekväm stol mot en bekväm, kände de att de hade stöd.

En del av de närstående hade andra erfarenheter och beskrev att det exempelvis inte fanns något utrymme för dem på avdelningen, de kände sig som en börda för personalen.

Ett trauma, som en svår brännskada är, kan medföra många kontakter med myndigheter. Beslut ska fattas och förutom att vara på sjukhuset med sin svårt sjuka familjemedlem, ska den närstående se till att hem och familj fungerar. Det är mycket att hålla reda på och för många blir bördan tung.

Närstående såg fram emot den skadades utskrivning från sjukhus. Men väl hemma blev även de negativa konsekvenserna tydliga av att ha en familjemedlem som fortfarande kunde ha stort behov av vård.

— Att ta hand om en närstående ställer stora krav och är inte självklart för alla. Den skadade kan ha ont och behöva mycket hjälp, vilket kan kännas tungt. Hos den närstående kan situationen orsaka exempelvis sömnbrist och en del av dem kände sig stressade, säger Josefin Bäckström.

Studierna är en del i ett större projekt där flera institutioner och brännskadeenheter vid Akademiska sjukhuset i Uppsala och Universitetssjukhuset i Linköping samarbetar.