Ångestdämpande— snabbt och billigt
Läkemedel är den vanligaste behandlingen sjukvården erbjuder. Sex av tio patienter som besökte läkare i primärvården gick därifrån med ett recept i handen, enligt Socialstyrelsen.
Läkemedelsanvändningen har ökat i volym, men minskat i kostnad de senaste åren. En stor del av ökningen står psykofarmaka för. På tio år har användningen ökat med mer än 50 procent.?
Det finns strukturer och styrsystem som belönar utskrivning av läkemedel. Att läkarnas tid med patienterna har minskat är en sak, en annan är läkemedelsförmånen. Det säger Mikael Hoffmann, överläkare i klinisk farmakologi och chef för Nätverk för läkemedelsepidemiologi, Nepi.?
— Det går snabbt att skriva ut ångestdämpande läkemedel och den direkta kostnaden för vårdcentralen eller kliniken blir låg. Kognitiv beteendeterapi kostar mer pengar, men kräver framför allt att det finns förberedda sätt att remittera patienter, säger han.??
Ett annat exempel på påverkande strukturer är den tid det tar att få provsvar från laboratoriet. Dröjer det ett par dagar är risken större att läkaren tar det säkra före det osäkra och sätter in antibiotika.?
— Det är viktigt att komma ihåg att det inte är någon enskild elak beslutsfattare eller någon ondsint läkemedelsjätte som ligger bakom det här. Om det är lättare att använda läkemedel än annan behandling — då kommer vi att använda läkemedel.?
Mikael Hoffmann tycker det är viktigt att diskutera och aktivt ifrågasätta strukturerna. För även om besluten som tas kan verka bra ett och ett kan den samverkade effekten leda till överförskrivning och överdiagnostisering. Han tar olika slags screening och självtester som exempel.??
— Att motivera till fysisk aktivitet och bra kost är en viktig insats för folkhälsan och jag är en förespråkare av förebyggande hälso- och sjukvård. Men samtidigt som screening kan förebygga sjukdom kan det också leda till att man upptäcker tecken på sjukdom där den inte finns, tvingas utreda det och sätter in behandlingar som inte behövs, säger han.
FÖRSÄLJNING AV LÄKEMEDEL:
Lugnande medel
År 2000: 14 År 2011: 15
Sömnmedel
År 2000: 40 År 2011: 53
Antidepressiva
År 2000: 44 År 2011: 78
(Antal dygnsdoser/1 000 invånare och dag. Källa: Apotekens service AB)
LÄS MER:
Carlberg I. Pillret — en berättelse om depressioner och doktorer, forskare och Freud, människor och marknader. Norstedts 2008.
Socialstyrelsens Öppna jämförelser 2013 – Läkemedelsbehandlingar: http://korta.nu/m4gnb
För mycket och för lite
Färre nya läkemedel på marknaden och minskad användning av till exempel antibiotika de senaste åren är förklaringar till att den totala läkemedelsanvändningen inte har ökat mer. Läkare börjar också bli mer uppmärksamma på att äldre äter för många olämpliga läkemedel och läkemedel som interagerar med varandra.
Enligt Björn Wettermark, apotekare och chef för enheten för uppföljning och utvärdering vid Stockholms läns landsting, går det inte att generellt säga att det används för mycket läkemedel. Det sker en överförbrukning samtidigt som alla inte får den medicinering de borde ha.
Exempel på sjukdomar som underbehandlas är förmaksflimmer, hjärtsvikt och osteoporos.