Annorlunda tarmflora misstänks ge allergier

Mycket talar för att det är bristen på mikrober som ligger bakom den kraftiga ökningen av barnallergierna. Lösningen finns kanske i tarmfloran, som innehåller upp till ett kilo bakterier hos en vuxen.

Aldrig har det varit så rent, snyggt och kliniskt fritt från smuts och bakterier i det svenska folkhemmet som i våra dagar. Ändå, eller kanske just därför, ökar allergier bland barn på ett i det närmaste epidemiskt sätt.

Under de senaste decennierna har antalet svenska barn med allergier ökat dramatiskt. Beräkningar visar att cirka 40 procent av alla svenska barn i skolåldern lider av någon form av allergi. I exempelvis Albanien är bara sju procent allergiska och i Estland 22 procent. Hos svenska sjuåringar fördubblades i stort sett frekvensen av hösnuva och astma mellan 1979 och 1991.

Välbärgade drabbades
För hundra år sedan existerade knappt några allergier. De första som drabbades av hösnuva var välbärgade stadsbor, bland annat läkare.

År 1989 lanserades den så kallade hygienhypotesen. Enligt denna beror den ökande förekomsten av allergier på att barn i det moderna samhället inte kommer i kontakt med tillräckligt mycket mikrober tidigt i livet. Immunsystemet blir understimulerat och drabbas av någon slags kortslutning.

Förutom att immunsystemet felaktigt kan reagera på antigener från pälsdjur, damm, pollen och andra naturliga miljöfaktorer kan det även ge sig på de egna vävnaderna. Hygienhypotesen skulle med andra ord inte bara kunna förklara allergierna utan kanske också varför vissa autoimmuna sjukdomar som diabetes typ 1 och inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit ökar i västvärlden och kryper allt längre ner i åldrarna.

? Enligt mitt förmenande finns det ingenting annat än hygienen som kan förklara ökningen av allergierna utan att det blir långsökt. Sedan hygienhypotesen lanserades har det inte framkommit någonting som talar emot den. Men ingenting är bevisat och ingen vet hur det går till.

Brister i tarmfloran
Det säger docenten Agnes Wold vid avdelningen för klinisk bakteriologi på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg. Tillsammans med forskarkollegan Ingegerd Adlerberth lanserade hon för några år sedan teorin att orsakerna till att vi blir allergiska troligen beror på brister i tarmflorans sammansättning.

Det är en lika viktig funktion hos immunsystemet att utveckla tolerans mot ofarliga ämnen som att utveckla immunitet mot de mikrober som hotar oss. Allergi kan ses som en oförmåga att tolerera ofarliga antigener i omgivningen, medan autoimmunitet är en oförmåga att upprätthålla immunologisk tolerans mot våra egna vävnader.

Oförmåga att tolerera
Tarmfloran fungerar som en motor för immunsystemet.

Tarmen, som innehåller fler immunceller än hela den övriga kroppen, är det organ som exponeras för flest främmande ämnen, så kallade antigener. Vissa är farliga, till exempel virus och bakterier, och måste framkalla ett kraftigt immunsvar. Andra antigener ska vi inte reagera nämnvärt mot, exempelvis födoämnen och andra harmlösa substanser i omgivningen. Därför utvecklar vi normalt immunologisk tolerans mot ofarliga antigener.

Studerat djur
? Det kan tänkas att en viss sammansättning eller omsättning av tarmfloran är nödvändig för att immunsystemet ska utveckla sig på rätt sätt och vi ska kunna bli toleranta mot ofarliga saker i omgivningen, säger Agnes Wold.

? Vad som talar för detta är att djur som föds upp utan tarmflora inte utvecklar tolerans mot födoämnen på samma sätt som vanliga djur gör.

Agnes Wold och Ingegerd Adlerberth har bland annat jämfört den enterobakteriella tarmfloran (Escherichia coli, Klebsiella, Enterobacter med flera) hos spädbarn i Pakistan och Sverige. De har bland annat visat att så gott som samtliga pakistanska barn redan tredje dagen efter födseln är koloniserade med enterobakterier.

Hudbakterier
I en pågående prospektiv (framåtblickande) studie har de följt tarmflorans utveckling hos drygt 100 spädbarn födda i Göteborg ? från födseln upp till 1,5 års ålder.

Resultaten hittills visar att cirka tre fjärdedelar av de svenska barnens tarmar i första hand koloniseras av hudbakterier, främst stafylokocker. Det tar ett par månader innan ens hälften av barnen får kolibakterier i tarmen och upp till ett halvår innan samtliga barn koloniserats med E coli. Resultaten visar också att barnen har relativt få stammar av E coli, jämfört med de pakistanska barnen.

Föder på rygg
Orsaken till detta antas dels vara att kvinnor föder på rygg, vilket minskar risken för att barnet ska utsättas för mödrarnas tarmbakterier under förlossningen, dels att mammorna i dag sköter sina barn själva enligt den så kallade rooming in-modellen. Personalen för inte längre vidare kolibakterier mellan spädbarnen som de gjorde i de gamla barnsalarna. I det ?vakuum? som uppstår i tarmen kan stafylokockerna slå sig ner och i lugn och ro föröka sig utan konkurrens från vanliga enterobakterier.

När Agnes Wold och Ingegerd Adlerberth påbörjade studien trodde de att de skulle se en högre frekvens av allergier hos de barn som först koloniseras med stafylokocker.

? Någon sådan skillnad har vi inte kunnat se.

Men det utesluter inte att det kan vara något annat fel i balansen mellan olika bakterier i tarmfloran som ger upphov till allergierna. Det försöker vi ta reda på nu.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida