Arbetsmiljöinspektören: Situationen har blivit värre

Arbetsmiljöinspektör Heléne Harder har träffat många kommunalt anställda sjuksköterskor som, i likhet med Astrid Borg, är hårt pressade av sin arbetsbörda. En riksomfattande kartläggning för ett par år sedan avslöjade stora arbetsmiljöbrister inom vård och omsorg. Sedan dess har situationen blivit ännu värre.

11 juni 2001

Arbetsmiljöinspektionen i Göteborgs distrikt gjorde 1998 en inspektion av äldreomsorgen i Götene kommun. I november samma år fick arbetsgivaren ett inspektionsmeddelande där det konstaterades att sjuksköterskornas och distriktssköterskornas arbetsbelastning var hög och att de hade begränsade möjligheter att påverka sin arbetssituation. I maj 1999 kom ett svar från Götene kommun där arbetsgivaren redogjorde för hur de skulle kartlägga personalens arbetsbelastning.

Ärendet är fortfarande oavslutat hos arbetsmiljöinspektionen.
– Avsikten är att det ska följas upp vid ett nytt besök, säger Heléne Harder.

Besöken i Götene kommun ingick i den riksomfattande kartläggning av arbetsmiljön i vård- och omsorgsarbete som Arbetsmiljöverket genomförde under 1998 och 1999. Heléne Harder är besviken över att inte mer har hänt under de två år som gått sedan kommunernas nämnder och förvaltningschefer fått inspektionsmeddelanden om arbetsmiljöbristerna.

– De är medvetna om problemen, men det har stannat vid det, säger hon.

Förståeligt dilemma
Hon kan till viss del förstå att förvaltningscheferna har ett dilemma. Sparmål ska uppnås och budgetar ska hållas. Och kartläggningen visade att även chefer på olika nivåer har en hög arbetsbelastning. Det råder akut sjuksköterskebrist på flera håll och många måste lägga ner mycket tid på personalrekrytering. Dessutom har kraven på dokumentation och delegationsordning skärpts.

Heléne Harder anser inte att de kommunala arbetsgivarna är okunniga om arbetsmiljöansvaret. Däremot skiljer de sig åt i hur de tar sitt ansvar och hur de bedömer riskerna för personalen. Och, tillägger hon, många kommunalt anställda sjuksköterskor känner sig missförstådda av sina arbetsgivare som inte alltid har förståelse för de regelverk som styr den medicinska delen av verksamheten.

En typisk arbetsgivare
Varken Heléne Harder eller hennes kollega på lokalkontoret i Skövde tror att Götene kommun är någon ovanlig arbetsgivare. Tvärtom är den nog ganska typisk. Hon som själv varit distriktssköterska har inte svårt att förstå sjuksköterskornas situation.

– Det finns inte läkare att tillgå och sjuksköterskorna är ofta ensamma om att göra den medicinska bedömningen av patienterna. Den övriga personalen har varken kunskap, förmåga eller tid att bistå dem.

– I små kommuner, där personkännedomen är god, sprider det sig dessutom var arbetssituationen är pressad och det gör att de får extra svårt att rekrytera sjuksköterskor.

Situationen värrre i dag
Redan i början av 90-talet diskuterade arbetsmiljöinspektörerna problemen som de trodde skulle följa på de stora besparingarna inom offentlig sektor, minns Heléne Harder. Då hade de ingenting konkret att peka på. I dag ser de vad åren har satt för spår hos personalen i form av fler och långa sjukskrivningar och ett ökande antal arbetsskadeanmälningar.

– Sedan vi besökte Götene kommun har situationen generellt blivit ännu sämre vad gäller sjukskrivningar och arbetsskador, säger hon.

Heléne Harder har stött på kommunala arbetsgivare som ställer sig frågan hur de ska få sin allt äldre personal att orka med arbetsbördan och som på allvar vill göra något åt arbetsmiljön. Hon önskar bara att de var vanligare.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida