Att synas och bli sedd

Hon har ett speciellt ansvar för att göra de biomedicinska analytikerna synligare både inom vården och i Vårdförbundet.

30 november 2011

Rotlös — så beskriver Anne Berndt sig själv och det faktum att hon har flyttat runt, inte bara i Sverige, utan också har hunnit med att bo i Finland, USA och Schweiz. Ändå verkar hon stå ovanligt stadigt med båda fötterna på jorden både som person och i sin yrkesroll som biomedicinsk analytiker.

Anne Berndt har lång erfarenhet av att arbeta som biomedicinsk analytiker, men kommer närmast från ett jobb på IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap. Sedan augusti arbetar hon som förbundsombudsman på Vårdförbundets nationella kansli och på hennes skrivbord ligger framtidsfrågorna för biomedicinska analytiker.

— Det största orosmomentet nu är de stora pensionsavgångarna bland biomedicinska analytiker och hur vi ska kunna rekrytera till utbildningsprogrammen för att ersätta alla dem som slutar, säger hon.

Det finns de som anser att alla kanske inte ska ersättas, att tekniken utvecklas på ett sätt som gör att det behövs färre biomedicinska analytiker i framtiden. Men Anne Berndt tillhör inte dem, hon vill i stället utveckla de biomedicinska analytikernas roll.

— Det finns ju nästan inga gränser för vad en biomedicinsk analytiker kan göra! De kan så mycket och har så många områden som de kan arbeta inom.

En ny idé som ligger henne varmt om hjärtat är att de skulle kunna fungera som diagnostisk partner. Anne Berndt berättar entusiastiskt om projekt där biomedicinska analytiker går ut på avdelningar och lär annan personal hur prover ska tas på bästa sätt. Dessutom finns det många exempel på arbetsuppgifter som läkare tidigare har gjort och som nu utförs av biomedicinska analytiker: läsa av provsvar, göra undersökningar och analyser, sköta utskärningar.

På frågan om de inte får för lite betalt för att överta avancerade arbetsuppgifter tvekar Anne Berndt lite först, men säger sedan att jovisst är biomedicinska analytiker alldeles för lågt lönesatta.

— Fast de är inte ensamma, det gäller många inom vårdsektorn och hur vi ska få våra yrken högre värderade är en otroligt viktig fråga för Vårdförbundet.

Ändå känner sig inte alla biomedicinska ana­lytiker ”hemma” i Vårdförbundet. Som en relativt liten yrkeskår i jämförelse med sjuksköterskorna tycker en del att de inte blir sedda — varken som grupp inom vården eller som medlemmar i Vårdförbundet. Anne Berndt är medveten om det och tycker att det är tråkigt och allvarligt att det upplevs så.

— Men 70 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar inom vården och då borde det vara naturligt att organisera sig i Vårdförbundet. Det är där man kan utveckla samarbetet med andra professioner och genom Vårdförbundet har man större möjligheter att vara med och påverka sin arbetsplats.

Anne Berndt vill på olika sätt stärka kontakt­ytorna med de biomedicinska analytikerna.

— Det måste finnas tydliga kanaler in i Vårdförbundet och om jag kan bidra till det på nationell nivå så är ju det bra.

Dessutom vill hon fortsätta stärka samarbetet med IBL och riksföreningarna. Men hon betonar att kontakter är ömsesidiga, att det också krävs att fler biomedicinska analytiker engagerar sig på lokal nivå.

— Som individ har du ett eget ansvar.  Jag har alltid sagt att om du känner dig osynlig — gör något åt det, hitta sätt att göra din röst hörd. Men det krävs förstås att man blir lyssnad på och att det finns en arena där man kan bli synlig.?

Hon skulle också önska att fler vågade ge sig ut på den internationella arenan. Ett av hennes stora projekt nästa år är att försöka få så många biomedicinska analytiker som möjligt att delta i IFBLS världskongress som hålls i Berlin i augusti. För att det ger så mycket att träffa föreläsare och kolleger från hela världen och för att det är ett bra tillfälle till kompetensutveckling.

— Dessutom är det fantastiskt att få känna att man är en del av en internationell profession.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida