»Avtalet måste börja följas – nu«

Vårdförbundets ordförande Anna-Karin Eklund tycker att det redan nu har tagit för lång tid att få lönerna att sättas på arbetsplatsen - så som avtalet föreskriver.

Från arbetsgivarorganisationens sida, Sveriges kommuner och landsting, heter det att förändringar måste få ta tid, men Anna-Karin Eklund tycker att det redan nu har tagit för lång tid. På vissa håll tas också lönesättningen tillbaka från lokala enheter till central nivå.

Ett tecken på att arbetsgivarna inte klarar av att följa avtalet är att en del som har genomgått en specialistutbildning inte får mer betalt trots sin ökade kompetens.

– Vi ser att arbetsgivare nu börjar betala lön under specialistutbildningen eftersom de bedömer att de behöver den kompetensen. Att de sedan inte värdesätter sina anställda när de kommer tillbaka i arbete tycker jag är märkligt, säger Anna-Karin Eklund.

Ett annat tecken är att ingångslönerna som tidigare ökat nu antingen står stilla eller till och med sjunker.

– Många arbetsgivare differentierar inte ingångslönen. Det är arbetsgivarens sätt att försöka få kontroll över sina lönekostnader, men det stämmer inte överens med vårt individuella avtal.

Anna-Karin Eklund pekar också på svårigheterna för den enskilde att prata om lön mellan de årliga lönerevisionerna.

– Många medlemmar gör viktiga insatser för att utveckla verksamheten, men arbetsgivaren väljer att vänta till den årliga översynen med att bedöma om det ska resultera i högre lön. Det innebär att arbetsgivaren inte använder lönesättningen för att stimulera medarbetarna att utveckla verksamheten.

Anna-Karin Eklund är bekymrad över att det är så svårt att göra karriär inom yrket. Enligt statistiken ligger den genomsnittliga löneutvecklingen för Vårdförbundets medlemmar i dag på cirka 30 procent ? alltså skillnaden mellan ingångslönen och vad man tjänar vid pensioneringen. Anna-Karin Eklund säger att den skillnaden är alldeles för liten. Minst 50 procent, anser hon att den bör vara.

Under en följd av år, 1995-2002, fick Vårdförbundets medlemmar i genomsnitt en högre löneökning jämfört med andra yrkesgrupper. Den utvecklingen bröts 2003-2004, medan det blev ett lite mer positivt resultat förra året.

Vad beror det på?

– Vi får leva med att tillgång och efterfrågan förändras. Men i dag har vi ett avtal som gör det möjligt att utnyttja marknadskrafterna. En brist påverkar positivt, eftersom arbetsgivaren aldrig betalar mer än nödvändigt, säger Anna-
Karin Eklund.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida