Bara Borås följer biobankslagen

Trots att den nya biobankslagen formellt har gällt sedan årsskiftet är det än så länge bara Borås lasarett som begär tillstånd av patienterna att få bevara deras prover.

– Med den här lagen har vi fått en ny definition på vad en biobank är, och vi vet ännu inte riktigt hur vi ska hantera den, säger Joakim Dillner, professor i virologi vid universitetssjukhuset i Lund och samordnare av det nationella biobanksprogrammet.

Han är även ledamot i Landstingsförbundets arbetsgrupp för riktlinjer för hur den nya lagen i praktiken ska hanteras. Arbetsgruppen bildades i januari i år, det vill säga efter att lagen hade trätt i kraft.

Riktlinjer tas fram

Under en föreläsning på Vårdstämman under torsdagen berättade Joakim Dillner dels vad den nya biobankslagen innebär, dels vad som görs för att få den att fungera ute i den kliniska vardagen. Landstingets arbetsgrupp för framtagande av riktlinjer har bland annat enats om att det ska räcka med att patientens samtycke ges på den remiss som följer med provet.

Nej tack räcker

– Eftersom vi vet att de allra flesta är positiva till biobankerna ska det bara anges om patienten inte samtycker. Det görs på en nejtalong som bifogas remissen. Är den inte ifylld antas patienten ha godkänt att proverna lagras i biobanken.

Ännu är det endast Borås lasarett som använder sig av den här typen av provremisser. Hur länge det kommer att dröja innan fler följer efter vet inte Joakim Dillner.

Information måste tas fram

En förutsättning för att patienten ska kunna ge sitt samtycke är att hon informeras om den nya lagen och vad den innebär. Arbetsgruppen har föreslagit att informationen ska ges skriftligt till patienten. Än finns det dock inga färdiga informationsbroschyrer framtagna.

 – Tidigast efter sommaren räknar mitt eget landsting, Region Skåne, med att ha tagit fram en informationsbroschyr till patienterna om den nya lagen, säger professor Joakim Dillner.