”Barnen ska inte behöva be om kunskap”
Nathalie Simonsson har svarat på tusentals frågor om sex och känslor från barn på mellanstadiet. Hon vet att okunskapen fortfarande är stor.
Vet inte dagens mellanstadieelever snarast ”för mycket” om den egna kroppen och sex, så att det bara blir en press??
— Barnen har stora kunskapsluckor och massvis av frågor. De omges av många budskap om sex: ord de hör, bilder i media, pornografi. Vi måste hjälpa dem att nyansera, svara på frågor, reda ut missförstånd och samtala kring känslor som dyker upp. Då kan vi minska den press de känner, och förklara att det är man själv som väljer vad man vill och inte vill göra. ?
Vilka frågor får du ofta när du föreläser på skolor??
— Många frågor handlar om kroppen: mens som är brun, sneda snoppar, ömmande bröstkörtlar, hår på nya ställen. I den här åldern känner många pirriga känslor och har frågor om onani. Det är också vanligt med funderingar om hur man visar att man vill bli ihop med någon och hur man får nya kompisar. ?
Hämtar de inte den mesta informationen via nätet nu för tiden? Hur bra är det??
— Det är svårt att hitta åldersadekvat och bra info på nätet. Dessutom är det sällan ”grundfakta” man får där: hur kroppen funkar, vad sex är, hur barn blir till. Många barn kan avancerade sexord, men vet inte vad delarna på snippan och snoppen heter. ?
Hur ser du på den information som lärare och skolsköterskor kan erbjuda??
— För att alla ska känna sig sedda i sexualundervisningen måste vi synliggöra fler erfarenheter. Vi måste prata om att killar blir kära i killar, att man kan vara tjej och kille på många olika sätt, att familjer ser olika ut. Kroppar kan se ut och fungera på många olika sätt. Utgångspunkten är att alla barn är bra som de är — men normerna i samhället gör att vi har olika förutsättningar att känna så. För att ge bra information till barnen behöver vi vara medvetna om de ojämlika normerna. ?
Ska man tala om sex med sitt barn även om det slår ifrån sig eller blir generat? ?
— Om man börjar tidigt, fångar tillfällen i vardagen, pratar ofta och har en positiv inställning blir det inte så dramatiskt. När vi ”går före” och tar upp ämnet visar vi att vi vet att funderingarna finns och att det är okej att prata om dem. Vi ska inte tvinga på barn samtal — var lyhörd och lyssna på barnets känslor — men alla barn har rätt till kunskap om kroppen och sex. Det är inte deras ansvar att be om den kunskapen. SA