Barnmorskor efterlyser kunskap om cervixcancer

Barnmorskor som screenar kvinnor för cervixcancer vet för lite om cancer och cancervård och de undviker ordet cancer, visar en ny licentiatavhandling.

-Enligt Socialstyrelsens riktlinjer ska alla kvinnor få information och stöd i samband med cervixscreeningen men ofta kan barnmorskorna inte mer än mammorna, konstaterar cancersjuksköterskan och studierektorn på KI:s specialistutbildningar för sjuksköterskor Eva-Lisa Lundgren.

Hon låter i sin licentiatavhandling 21 barnmorskor från sju gynekologikliniker beskriva sitt arbete med cervixscreening. Deras inställning till provtagningen, testernas pålitlighet, riskfaktorer för att drabbas av cervixcancer, deras källor till relevant kunskap om cervixcancer och screeningen samt hur de såg på sin roll i screeningprogrammet.

-Barnmorskorna tyckte att de hade en bristande förtrogenhet om cancer och cancervård men anser ändå att det är de som ska sköta screeningarna eftersom det är de som sköter kvinnornas reproduktiva hälsa genom livet, säger Eva-Lisa Lundgren.

Kalla cancer för cancer

Samtidigt ansåg barnmorskorna att de visste för lite om gynekologisk cancer och cancerprevention och processen runt testerna. De kände att de behärskade testtekniken men de saknade feedback.

-En sak som kom fram i den studien var att barnmorskorna inte nämner ordet cancer. För att skydda kvinnorna säger de att testet går ut på att hitta ?tidiga cellförändringar?. Jag tycker att man borde säga cancer, för det är det man screenar för. Det är ju sjukdomen vi vill ha bort för att minska dödligheten. Och de kvinnor som har cancer är själva fullt medvetna om det, säger Eva-Lisa Lundgren.

Hennes avhandling är en del av ett större tvärvetenskapligt forskningsprojekt och omfattade också en studie på 75 kvinnor som hade fått besked om cellförändringar.

Kvinnorna delades in i två grupper där den ena fick ett extra möte med en barnmorska i väntan på tid hos onkologläkaren.

Löpande band-verksamhet 

Frågeställningen i den studien var kvinnornas uppfattning om den vård de fick genom det extra mötet med barnmorskan. Alla 75 kvinnorna bedömde medicinsk vård, förhandsinformation, respekt och ?avskildhet? som viktigast.

Den största och egentligen enda skillnaden mellan grupperna låg i kvalitetsbedömningen där de som hade fått ett barnmorskemöte var mer nöjda med sin vård än de andra. De var mer nöjda både med den information de hade fått av gynekologen, gynekologens kunskaper och den gynekologiska klinikens fysiska miljö.

-Det verkar som om mötet med barnmorskan har stärkt deras egna förmågor, snarare än att de pekar på att barnmorskan har uträttat något speciellt. De kände sig sedda och tyckte att de var med i besluten. Det antyder att psykosociala aspekter borde uppmärksammas mer – att få delta i beslutsfattande, mötas av empati och ha kontroll. Cervixscreeningen har ju blivit en löpande band-verksamhet, säger Eva-Lisa Lundgren.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida