Covidvård

Bättre scheman när Uppsala jobbar på krislägesavtal igen

Bättre scheman när Uppsala jobbar på krislägesavtal igen
Uppsalas iva-personal går återigen på krislägesavtalet. Även Gävleborg har aktiverat avtalet. Foto: Getty Images

I Region Uppsala hann personalen knappt gå en månad på vanligt schema innan det var dags att aktivera krislägesavtalet igen. Efter studentfester och vaccineringar är det mycket som har förändrats sedan förra gången.

Under nyårshelgen aktiverade Region Uppsala krislägesavtalet (KLA) för första gången. Knappt hann de avaktivera det i slutet av februari, innan de behövde aktivera det igen den 11 mars.

– Det kändes både positivt och negativt, eller mest negativt. Jobbigt. Men vi såg nog alla att det skulle behövas igen. Ledningen var öppen med vart vi var på väg. Det var tacksamt. Vikten av genomskinlighet är något vi fått med oss från förra gången, säger Fredrik Andrae, iva-sjuksköterska på Akademiska sjukhuset och förtroendevald för Vårdförbundet.

”Schysta scheman gör stor skillnad”

Lärdomarna är flera. Till exempel har personalen fått bättre scheman med mer återhämtning mellan passen och kortare perioder på avtalet per person.

Fredrik Andrae, iva-sjuksköterska
på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

– Cheferna har lagt mycket tid på att lägga schysta scheman trots långa pass. Nu har man spritt ut dem och tänkt till lite. Det gör ganska stor skillnad. Men det är fortfarande tufft, säger Fredrik Andrae.

Vårdförbundet i Uppsalas ordförande Sofia Lindström tycker också att förstalinjecheferna anstränger sig för att ge personalen bra scheman. De tittar även på vilka individer som kan och inte kan gå på avtalet.

– Men ju större vårdplatsbehovet blir, desto mindre hänsyn kan cheferna ta, säger hon.

Uppsala och Gävleborg har återaktiverat krislägesavtalet

Region Uppsala och Region Gävleborg har aktiverat krislägesavtalet för andra gången på kort tid. Båda regionerna ligger i topp i antalet covid-iva-patienter per capita den 18 mars.

Den 12 mars anvisades personal inom intensivvården i Gävleborg till avtalet, och regionen flaggar för att även de som jobbar i operationsverksamheterna kan komma att omfattas framöver. Totalt kan omkring 400 medarbetare i regionen komma att gå på krislägesavtalet.

I region Uppsala påverkades ungefär 120 sjuksköterskor och undersköterskor inom intensiv- och intermediärvården på Akademiska sjukhuset första gången. Denna gång omfattas även läkare inom anestesi, operation och intensivvård. Än så länge är 44 sjuksköterskor anvisade till avtalet.

Även regionerna Stockholm, Jönköping och Västerbotten har krislägesavtalet aktiverat just nu (18 mars 2021). Alltså totalt fem regioner. Källa: SKR, Region Uppsala, Region Gävleborg och SVT:s sammanställning av Svenska intensivvårdsregistret.

Hittills har 44 sjuksköterskor anvisats. Undersköterskor, och denna gång även läkare, går också på krislägesavtalet. De första anvisades redan dagen efter avtalet aktiverades. Vårdförbundet har dubbla känslor för återinförandet. Högre ersättning vägs mot slitsammare arbetstider. Samtidigt är det SKR som avgör om krislägesavtalet är aktuellt eller inte, och där har facket inte så mycket att säga till om.

– Vi kan bara komma med inspel, och hittills har vi fått gehör för det. Men man känner sig bakbunden. Jag tänker på sommaren. Vad är den normala sommarkrisen, som vi sett de senaste tio åren, och vad är kopplat till pandemin? Det kommer vara en svår avgränsningsfråga, säger Sofia Lindström.

Studentfester frustrerar

Den 24 februari hade iva i Uppsala inga inrapporterade covidpatienter. 18 mars vårdades 14 patienter för covid-19 på iva i regionen. De senaste dagarna har media berättat om studentkorridorsfester där smittan spridits.

Sofia Lindström, ordförande
Vårdförbundet i Uppsala

– Allt individen gör påverkar kollektivet. Det påverkar mina medlemmar som måste gå på krislägesavtalet, som kanske blir sjukskrivna. Det påverkar dem som inte överlever. När befolkningen inte visar förståelse, är det klart att man inte känner sig peppad som sjuksköterska på att kavla upp ärmarna och gå på krislägesavtalet, säger Sofia Lindström.

Fredrik Andrae håller med:

– Det är otroligt frustrerande att se de som inte följer restriktionerna. Att samhället slappnar av. Men vi kan inte förändra det. Det går inte att stressa upp sig över hela världen samtidigt. Det blir för tungt.

Ännu sjukare patienter kommer till sjukhuset

Om det beror på studentfester eller vaccinerade äldre är svårt att säga, men patientgruppen är annorlunda jämfört med i den andra vågen. Nu kommer de direkt från akuten till iva. Tidigare hade patienterna oftast legat på vårdavdelning innan, vilket gjorde det lättare för iva-personalen att förutse vilka och hur många som skulle flyttas dit.

Det här innebär krislägesavtalet

  • Krislägesavtalet mellan Sveriges kommuner och regioner, SKR, och de fackliga organisationerna ger arbetsgivaren större flexibilitet att använda personalen, som i gengäld får bättre betalt.
  • Avtalet innebär att arbetstiden höjs till 48 timmar i veckan, det är även möjligt för arbetsgivaren att beordra nödfallsövertid samt att låna in och ut personal för att kunna flytta resurser efter behov.
  • Som kompensation betalas en särskild ersättning på 120 procent av ordinarie lön för alla arbetade timmar. De som arbetar får alltså 220 procent av sin vanliga lön per timme. Den som jobbar nödfallsövertid får totalt 250 procent av lönen per timme.

– Jag vet inte om det är en annan åldersgrupp som stått ut längre och väntat hemma. Nu har det ofta gått så långt att de behöver intuberas på en gång. Sådana fall är svåra att planera för. Vi får ingen förvarning. Platserna fylls på fort. Det liknar flödet i första vågen, att man kommer direkt från gatan till oss, säger Fredrik Andrae.

Reflektion viktigt för att släppa jobbet

Hans och kollegornas metod för att fortsätta orka igenom våg efter våg är att inte tänka för långt fram och att lufta tankar och känslor med varandra.

– I normalfallet har vi tid för en gemensam samling och reflektion efter passets slut. Det har fallit bort lite under pandemin. Så där finns mycket att göra, för det är otroligt viktigt. Men det har fungerat ändå, för vi har redan det tankesättet. Vi var redan innan en bra grupp att hantera trauman med. Nu är vi ännu mer sammansvetsade, säger Fredrik Andrae.

Dessutom hjälper det att kunskapsläget har ökat. Personalen vet hur de ska skydda sig och hur de fungerar i pressat läge.

– Man växer av att vi har rott det här i hamn

Vårdfokus nyhetsbrev

Nyheterna, reportagen, forskningen och frågorna för oss i vården. Gratis varje vecka direkt i din inkorg.

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida