Bemästra eller vara slav

Berg M. Pregnancy and diabetes: How women handle the challenges. Journal of Perinatal Education 2005;14(3):23-32.

Bakgrund: För att kunna optimera möjligheten att föda ett välmående barn får gravida kvinnor med typ 1-diabetes arbeta hårt med att uppnå normala blodsockervärden. I Sverige utgör de 0,4 procent av barnafödande kvinnor, en liten men resurskrävande högrisk- grupp. Bra blodsockernivåer uppnås genom täta självkontroller av blodsockervärden, kostreglering, fysisk aktivitet och anpassad insulinbehandling. Fokus blir på diabetessjukdomen och de speciella rutiner som de behöver följa för att uppnå normala blodsockervärden. Kroppen är sig inte lik, vilket ger ökat beroende av blodsockermätningar och hälsovårds-
expertis. Ständig oro, press och självförebråelse uppfyller kvinnornas vardagsliv.

SYFTE: Att studera hur kvinnor med typ 1- diabetes hanterar de tuffa livsbetingelserna under graviditet.

METOD: Fenomenologisk studie med text från 48 intervjuer av 18 kvinnor med diabetes typ 1 av olika svårighetsgrad och duration.

RESULTAT: Hanterandet av livsbetingelserna under graviditeten sammanfattas i en metafor, »att bemästra eller vara slav«. Fenomenets struktur består av tre grundläggande delar med en positiv och en negativ pol vardera. Dessa motpoler fanns närvarande hos samtliga kvinnor men med negativ alternativt positiv dominans. När den gravida kvinnan bemästrade livssituationen fanns välbefinnande med känslor av meningsfullhet, försoning och av delat ansvarstagande. Meningsfullhet innebar att graviditet och barn hade accepterats och att det fanns hopp. Att vara försonad innebar att ha accepterat diabetesjukdomen med de särskilda rutiner som den kräver samt att ha en utvecklad självförståelse och våga glädja sig i nuet. Delad kontroll handlade om att ta ansvar och få stöd av hälsovårdspersonalen liksom av anhöriga och arbetsgivare.

När slaveri dominerade fanns en känsla av illabefinnande, uttryckt som meningslöshet, konflikter och av att vara ofrivilligt kontrollerad. Meningslöshet beskrevs som ambivalens gentemot graviditet, barn och livsstil och innehöll hopplöshet och förstärkt sjukdomskänsla. Konfliktkänsla innebar en kamp mot sjukdomen, brist på självförståelse och tillbakahållen glädje. Kvinnorna var ofrivilligt kontrollerade när hälsovårdspersonalen agerade som kontrollanter, när anhöriga överförde sin oro och när arbetsgivare ökade pressen.

SLUTSATSER: Målet med vården under graviditet och förlossning är att mor och barn ska må bra samt att kvinnan ska ha en positiv upplevelse, bemästra situationen. Den dominerande upplevelsen verkar bero på den individuella kvinnans attityd och resurser, inkluderat stöd från hälsovårdspersonal och andra viktiga sociala kontakter. Resultatet utmanar den hälsovårdspersonal som vårdar kvinnan under graviditeten att reflektera över sitt eget förhållningssätt. Bidrar det till att kvinnan bemästrar situationen eller till att hon upplever sig som slav under den? Vårdpersonal har också ett ansvar att undervisa och informera för kvinnan viktiga personer, inte minst partner, om hennes sårbara situation och visa på förhållningssätt och aktiviteter och vilka effekter de har på kvinnan.

FINANSIÄR: Inger Hultmans fond, till viss del.

KOMMENTAR MAVIS KIRKHAM OCH CHRISTINA NILSSON

Vårdandet lika viktigt som kontroller

Barnmorskor måste ha kunskap om hur kvinnor med diabetes upplever sin graviditet för att kunna ge lyhörd och lämplig vård.
Den longitudinella aspekten av den här forskningen ökar dess validitet, ger respondenterna upprepade möjligheter till eftertanke och reflexion i takt med att deras graviditeter fortskrider. Respondenternas mångfald innebar att det gick att få fram en mängd faktorer som påverkar upplevelsen.

Forskarens kliniska erfarenhet och kritiska inställning ökar hennes »öppenhet för att lyssna på patienternas synpunkter«. Som barnmorska kände jag att resultaten klingar äkta, sådan empati är en viktig aspekt av tolkande validitet.

Studiens slutsatser är väl underbyggda med referenser till teoretiska arbeten som rör området. Artikeln fyller således ett viktigt tomrum i litteraturen och kan sätta i gång en debatt om balansen mellan fysisk vård, hälsoutbildning och praktiskt stöd, vilka har betydelse vid vården av alla gravida kvinnor.

Mavis Kirkham, Professor of midwifery, University of Sheffield
m.kirkham@sheffield.ac.uk

Dagens vård av den gravida kvinnan med diabetes är i huvudsak medicinskt inriktad. Insikten i att det i grunden handlar om att kvinnan ska bli mor riskerar att försvinna bland kontroller och checklistor. Bergs artikel om gravida kvinnor med typ 1-diabetes ger oss djupare insikt i hur kvinnorna hanterar sina livsvillkor och övergången till moderskapet. Resultatet pekar på vikten av de vårdande dimensionerna i omhändertagandet. Ett öppet förhållningssätt lyfts fram, där man ser till både kvinnans och till barnets välmående samt betydelsen av vårdande fokuserat på stöd i att bemästra situationen.

Dimensionerna »bemästra eller vara slav« kan uppfattas som två motsatsförhållanden; antingen bemästrar kvinnan sina livsvillkor eller så är hon slav under dem. Min förståelse av resultatet representerar två ytterligheter med en glidande skala däremellan. Var »på skalan« kvinnan befinner sig styrs bland annat av kvaliteten i den vård som ges. Studien ger kunskap om de negativa känslor som kan leda till att kvinnan upplever sig vara slav under de krav situationen ställer.

Studien har stor relevans för det kliniska arbetet som barnmorska inom specialobstetrik där det krävs goda kunskaper både i vårdandet av den gravida kvinnan och i det medicinska omhändertagandet.

Christina Nilsson, barnmorska och doktorand
Sahlgrenska universitetssjukhuset/Östra respektive Högskolan i Borås och Växjö universitet

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida