Betyg 3,5 för datorjournaler
Säkrare men långsammare att hantera. Fast lite tid vinner man. Strax över medel blir betyget från användarna av det nya, datoriserade journalsystemet på en klinik på Akademiska sjukhuset i Uppsala.
En trea och en fyra. De betygen (på en skala 1-5) får det nya journalsystemet Cosmic. I alla fall av Anette Hedlund (en trea) och Fredrik Blom (en fyra), två sjuksköterskor på neurokirurgiska avdelningen 85e.
Fredrik Blom har bara arbetat på avdelningen i ett halvår. Kanske är det därför han är så förtjust i den nya datoriserade journalen. Han har inte en lång tradition av pappersjournaler i bagaget.
Datorjournalen infördes i våras. När vi pratas vid har man just utökat systemet så att journalen kompletterats med en likaledes datoriserad läkemedelslista. Det har gjort systemet ännu mer användbart, och betyder att datorn är med i den dagliga verksamheten på ett annat sätt.
– Men det finns andra hjälpmedel också. Ett exempel är att det går mycket fortare att kolla upp ett läkemedel i Fass. Det sker med ett par knapptryckningar och går på några sekunder. Tidigare kunde det ta tio minuter, säger han.
Fortfarande är både läkare och sjuksköterskor ovana vid datorjournalen. Ibland saknas vid behovsordinationer i läkemedelslistan. Då kan man behöva kontakta supporten för att få en ny rubrik inlagd. Det dröjer lite längre mellan gångerna man uppdaterar status på patienterna. Det kan gå lite långsamt för en del att skriva på tangentbord i stället för att skriva för hand.
Men listan över fördelar är betydligt längre. Att allt finns samlat på samma ställe och att man därför slipper leta underlättar förstås.
Och så känns det säkrare.
Fredrik letar efter orden. Det finns liksom inga kryphål. Man måste följa reglerna, annars säger datorn ifrån. Som att lägga patiens på en dator i stället för med vanliga kort? undrar jag. Fredrik ler lite. Nja, bilden är inte riktigt korrekt men det finns en gnutta sanning i den ändå.
Och så går det ju att läsa allt som står i journalen. Inga krångliga handstilar att försöka tyda.
– Visserligen tar det lite längre tid med datorn, men det uppvägs av att allt är lättarbetat och säkert. Det är viktigare än snabbhet, säger Fredrik Blom.
Anette Hedlund har några år på avdelningen bakom sig, och var med redan på den helt datorlösa tiden.
Hon är inte lika entusiastisk som kollegan Fredrik Blom.
– Det är inte så stor skillnad, det enda är väl att vi skriver på dator nu i stället för på papper.
Men en nackdel är att det tar längre tid att dokumentera.
– Först ska man logga in två gånger, sedan ska man hämta journalen för just den här patienten, skriva och sedan signera två gånger. Det gick fortare när man bara behövde öppna pärmen…
Men Anette Hedlund ser fördelarna också. Till exempel att hon kan läsa allt hon behöver på samma ställe.
Okej från användarna, således, men inte mycket mer. Brister i systemet eller att det nya behöver tid för att sätta sig? Det får framtiden utvisa.
FAKTA
Datoriserade journaler används hittills av 3 000 användare på 12 av Akademiska sjukhusets 21 kliniker. Primärvården har också datoriserade journaler. Alla använder samma program, men var och en av de 28 vårdcentralerna är en egen databas. Vid årsskiftet 2005/2006 beräknas alla landstingets vårdinrättningar ha datoriserade journaler och ingå i samma databas. Kostnaden beräknas till 240 miljoner kronor på tio år.