Bilderna får prata

Inom dialysvården är språket livsviktigt. Om ordinationer och egenvårdsråd missförstås kan det få allvarliga följder. Då är ett hjälpmedel som spränger språkbarriärerna bra att ha.

Dialysmottagningen på Östra sjukhuset ligger mitt i ett mångkulturellt område i nordöstra Göteborg. Drygt 40 procent av patienterna är födda utomlands och kunskaperna i svenska varierar. Tolk används ofta vid läkarbesök men i det dagliga omvårdnadsarbetet tar vårdpersonalen till kroppsspråk eller medföljande anhöriga. Det räcker sällan hela vägen.?

— Under själva dialysen behöver patienten kunna förmedla om hon eller han inte mår bra för att sjuksköterskan ska kunna justera behandlingen. Det är också viktigt att patienten tar till sig av egenvårds­råden, till exempel kring vätskerestriktioner eller läkemedelsordinationer eftersom det är en livsuppehållande behandling, säger Katarina Björk som är sjuksköterska och lärare på dialysmottagningen.??

Samarbetet mellan vårdpersonal och patient behöver fungera. Om det blir missförstånd på grund av språksvårigheter finns det risk för att patienten med njursvikt blir allvarligt sjuk.

?I takt med att allt fler nyanlända kom i slutet av 2015 märkte personalen på dialysen att de behövde arbeta på ett nytt sätt med dem som inte pratar svenska.?

För drygt ett år sedan fick Katarina Björk kontakt med resurscentrumet Dart som arbetar med kommunikationslösningar för personer med kognitiva funktionshinder. Efter den senaste flyktingvågen fick centrumet, inom ramen för projektet Kom hit flykting, extra statliga medel för att utveckla bildstöd som kan underlätta kommunikationen i vården med nyanlända.?

Det var precis vad dialysmottagningen var ute efter. Tillsammans med vårdenhetschefen Stephen Selindh började Katarina Björk och projektets sjuksköterska Ingela Jacobsson skissa på ett bildstödsmaterial som skulle kunna användas för de specifika dialysbehoven. ?

Vad behöver personalen förmedla och vad behöver patienterna kunna berätta? Resultatet blev en så kallad knippa, det vill säga 18 inplastade bilder och enkla fraser i ett litet häfte som går att fästa på arbetskläderna. Knipporna ska finnas på varje sal och bäras av all personal under hela arbetspasset. Bilderna går utmärkt att sprita av.??

— Knipporna är väldigt uppskattade och är till stor hjälp i det dagliga arbetet. Nu märker vi hur mycket missförstånd det kunde bli tidigare. Till exempel trodde vi att en patient hade muskelkramp, vilket är vanligt under dialysen, men i själva verket behövde han gå på toaletten, berättar Katarina Björk.??

Genom projektet Kom hit flykting har vården inom Västra Götalandsregionen fått möjlighet att skapa egna bildstöd. Fram till i dag har ett 40-tal verksamheter gjort det. Sammanlagt finns nu 150 olika varianter och alla är översatta till elva olika språk. De ligger uppe på Kom hit flyktings webbplats och är fria att ladda ner för den som önskar.?

— Det betyder att alla som arbetar i vården kan ladda ner de bildstöd de behöver helt gratis. Här finns också en funktion som gör att det går att sätta ihop och översätta eget material eller utgå från de redan publicerade bildstöden. Utbildning om hur man använder och tillverkar egna bildstöd kan beställas från Dart, säger sjuksköterskan Ingela Jakobsson som arbetar med projektet.??

Tanken är att verktyget ska finnas när och där det behövs. Är en patient orolig? Behöver man informera om en undersökning eller utvärdera effekten av smärtlindring? Då ska man kunna ta upp bildstödet ur fickan och med tydliga bilder och enkla fraser kommunicera med patienten. ?

För personalen på dialysmottagningen har bildknipporna inneburit att de slipper mycket frustration. Med dem minskar oron för att information som ges inte når fram eller att man missar viktig kunskap om patienten. Det bidrar till en mer jämlik och personcentrerad vård, säger Katarina Björk.?

— Utan språket riskerar mötet med patienten att bli för enkelt och fattigt. Vi måste inse att vi lever i ett mångkulturellt samhälle nu. Vården behöver också tänka om. Det gäller att hitta och utveckla verktyg för att ge en säkrare och mer jämlik vård till alla patienter.

Dialys bara en del av behandlingen

• Patienter med svår njursvikt kan behöva dialysbehandling för att rena blodet från slaggprodukter och olika toxiska ämnen, avlägsna överskottsvatten och reglera elektrolytbalansen.
• Utöver dialysen behöver patienten vara delaktig i sin egenvård för att behandlingen ska fungera. Det handlar bland annat om följsamhet till läkemedelsordinationer, vätskerestriktioner och kostråd.