Biomedicinska analytiker får sin legitimation

Strax efter klockan 4 på onsdagseftermiddagen slog talman Helena Höij klubban i bordet. Riksdagen hade antagit förslaget från regeringen och socialutskottet om att biomedicinska analytiker ska bli ett legitimationsyrke.

? Äntligen, sa Michel Silvestri, ordförande för IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap. Detta är en seger för oss, för patienterna och för sjukvården.

Det var inte bara Michel Silvestri som sa ?äntligen?. På riksdagsläktaren satt ett tjugotal biomedicinska analytiker bänkade i spänd väntan på riksdagens beslut.

Delade ut flygblad

De hade halvtimmen före beslutet delat ut flygblad till dem som passerande på Riksgatan utanför riksdagshuset.

Det var kanske inte det bästa av väder för flygbladsutdelning ? nollgradigt, mulet och med en isande vind mellan riksdagens båda byggnader. Men några av dem som halkade fram i modden stannade ändå till för att få ett flygblad och en kort förklaring.

?Biomedicinsk analytiker ? en garant för säker vård? kunde de läsa på flygbladet, som också beskrev vad en biomedicinsk analytiker gör. De flesta hade aldrig hört talas om biomedicinska analytiker.

? Hade inte en aning, förklarade Kjell Persson, men när han studerat texten på flygbladet en stund konstaterade att ?det är bra att ni finns!?

Joe Wehbu hade hört titeln förr men var inte hundraprocentigt klar över vad den stod för. Och Anita Andersson, som just kom från ett läkarbesök, var inte säker på om hon någonsin träffat på en biomedicinsk analytiker.

Cytodiagnostiker med förtur

Det var inte bara biomedicinska analytiker som i och med riksdagsbeslutet blir ett legitimerat yrke. Det gäller också dietister, ortopedingenjörer och audionomer. Riksdagen uppmanar också regeringen att med förtur behandla frågan om en legitimation för cytodiagnostiker.

Beslutet gäller från och med den 1 april. Från det datumet kan biomedicinska analytiker vända sig till Socialstyrelsen för att få ut sin legitimation.