Biomedicinska analytiker som miljöförbättrare
i Chile

I Chile har en ökad medvetenhet om miljöfrågor lett till att miljöansvariga utses. I många kommuner har det blivit just de biomedicinska analytikerna.

Att få kunskap om miljö- och hälsofrågor att sprida sig som ringar på vattnet är målet för ett samarbete mellan Vårdförbundet, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, ibl, och den chilenska motsvarigheten till ibl (se artikel på nästa uppslag). I Chile är behovet stort. 

Men att delta i folkhälsoarbetet är inte obligatoriskt. Mycket av det arbete som görs måste ske på fritiden.

? För min del handlar det om yrkesetik. I och med att jag har det yrke jag har anser jag att det är min plikt att ställa upp, samtidigt som jag tycker att det är väldigt givande att arbeta direkt mot lokalbefolkningen, säger Claudio Pastén.

Till vardags arbetar han som den enda biomedicinska analytikern på ett primärvårdslaboratorium i lantbrukskommunen Monte Patria, 40 mil norr om huvudstaden Santiago.

Liksom i många andra chilenska kommuner, i synnerhet på höglandet, är fattigdomen bland befolkningen stor. Många är analfabeter, arbetslösheten är stor och många är beroende av säsongsarbete. Familjerna bor trångt och har ofta varken rent dricksvatten eller fungerande avloppssystem.

För några år sedan installerades dyra vattenklosetter i ett av bostadsområdena. Varför de skulle vara så mycket bättre än de flug- och parasitsamlande gamla latrinerna hade folk svårt att förstå. Ingen informerade om de hygieniska fördelarna med kommunalt avlopp.

Så när kommunen började ta betalt för vattenförbrukningen återgick folk till sina avträdeshål i marken.

Djurexkrementer överallt
Många familjer har hundar, getter och andra djur som de bor ihop med. Djuren drar hem smittspridare och ohyra som fästingar och loppor. Djurens exkrementer ligger överallt utomhus. Rena lekplatser åt barnen tillhör sällsyntheterna. Ett annat hälsoproblem som tydligt kan kopplas till miljön är att det på många håll i Chile fortfarande är vanligt med lövbränning efter vinskörden. Den kraftiga röken är fylld av de starka gifter som bladen är besprutade med och misstänks orsaka missbildningar hos nyfödda.

Nedsmutsningen av vattendragen är ett annat stort hälsoproblem som många chilenare lever med. Vid torka förvandlas de till rena avloppsdiken, ofta gränsande till bostadsområdena. Förutom stanken tvingas de boende leva med ständig risk för smittspridning.

Objektglas återanvänds
Villkoren för biomedicinska analytikerna skiljer sig också avsevärt från svenska förhållanden. På primärvårdslaboratorier i Sverige är kliniskt kemiska analyser de mest frekventa. Parasitologiska analyser utförs inte utanför kliniska sjukhuslaboratorier. För Claudio Pastén är parasitologi och mikrobiologi det som sysselsätter honom mest på laboratoriet.

Många av momenten är manuella och tar lång tid att utföra.
Den laboratorieutrustning han använder går knappast att jämföra med svenska förhållanden. Kommunen är fattig och dyra analysinstrument är inte att tänka på.

Objektglas och petriskålar diskas och återanvänds. I Sverige använder en biomedicinsk analytiker upp till fem agarplattor för att analysera en sårodling. Claudio Pastén och hans kolleger tvingas ofta göra tvärtom. De delar in agarplattan i sex zoner och kan därmed odla från sex olika patienter på en och samma platta.

Biomedicinska analytikerna i Chile har en gedigen universitetsutbildning. Den är femårig och omfattar förutom biomedicinsk laboratorievetenskap även ämnen som radiologi, oftalmologi och fysiologi. Även ämnen som antropologi, filosofi och pedagogik ingår i utbildningen. Självklart ingår också mycket parasitologi eftersom det är ett så stort problem i landet.

Träffar lokalbefolkningen
? På den vårdcentral där jag arbetar är jag arbetsledare på laboratoriet. Men jag träffar även lokalbefolkningen i olika sammanhang. Om exempelvis en sjuksköterska åker ut till en skola för att informera om olika magsjukdomar följer jag med för att beskriva de olika mikrober som orsakar sjukdomarna, berättar Claudio Pastén, som ingår i ett team bestående av bland andra en läkare, en barnmorska, och en sjukgymnast.

Tillsammans utarbetar de lokala miljö- och hälsoskyddsprogram som sedan presenteras för lokalbefolkningen, ibland tillsammans med en undersköterska.

I kommunen bor cirka 32 000 invånare. Det finns sammanlagt fyra vårdcentraler och nio mindre sjukstugor. Samtliga prover som tas skickas till Claudio Pastén, eftersom det bara finns ett medicinskt laboratorium i kommunen.