Bo kvar hemma löser framtidens äldrevård
Än finns det tid att planera den framtida äldrevården. Om tio år måste dock pusselbitarna vara på plats, för då växer antalet vårdkrävande 80-åringar igen, samtidigt som nästa stora barnkull, 60-talisterna, börjar gå i pension.
Det scenariot målas upp i Svenska kommunförbundets rapport Aktuellt om äldreomsorgen som presenterades på torsdagen. Rapporten publiceras årligen sedan fyra år tillbaka, är fylld med statistik över svensk äldreomsorg och innehåller också en del uppgifter om hemsjukvården.
Årets resonerande avsnitt handlar just om hur vi ska bo framöver.
Mer hemsjukvård
Margareta Spjuth är chef för Kommunförbundets sektion för äldreomsorg och sjukvård. Hon tror inte att särskilda boenden och sjukhem är lösningen för 2020-talets 80-åringar. Hemsjukvård i än större utsträckning än idag och bättre anpassade bostäder för de behov man har som gammal är en mer sannolik lösning.
? Det gäller att börja planera för sin ålderdom långt i förväg, sa hon när rapporten presenterades. Och samhället måste använda den här andhämtningspausen (antalet personer över 80 är kommer att vara i stort sett oförändrat den kommande tioårsperioden) till att rensa upp i boendeformerna och planera för en situation där det kommer att finnas rätt få i arbetsför ålder.
Demensvård utmaningen
Anna-Britta Hast, som är chef för äldreomsorgen i stockholmsförorten Skärholmen, berättade hur man där avvecklat två av tre komplex med servicelägenheter men byggt om det ena för demensvård.
? När de här husen byggdes tänkte man sig pigga åldringar med lätt ålderssvaghet. Idag bor de kvar hemma, det är bara de med stort vårdbehov som får plats i särskilda boenden och på institutioner, sa hon.
Ur rapportens faktadel kan man bland annat inhämta följande:
? 93 procent av alla 65 år och äldre bor i en egen bostad. Bland 90+-arna bor nästan 60 procent kvar hemma.
? 3,5 procent av alla personer mellan 65 och 79 år har hemtjänst. Av dem som är 80 år eller äldre har 19,1 procent hemtjänst. Under åren 1998-2003 har antalet personer 65-79 år som får hemtjänst minskat något.
? Ickelegitimerad personal i hemtjänst använder 17 procent av arbetstiden åt sjukvårdande uppgifter (en undersökning i Jämtland och Värmland).
? Antalet anställda som i kommunerna arbetade med vård och omsorg har ökat med 36 900 (17 procent) sedan 1995. Det är en betydligt större ökning än genomsnittet kommunanställda, som blivit 7 procent fler under samma period.
? 90 procent av dem som ger vård och 70 procent av dem som får vård är kvinnor. Också anhörigvårdare är i huvudsak kvinnor, utom när det gäller makar. Antalet män som vårdar sina fruar är ungefär lika stort som antalet kvinnor som vårdar sina män.