Bra chefer minskar förtidspensioneringarna
Arbetsledningen har avgörande betydelse för hur hemtjänstpersonalen orkar med sitt arbete. Dåligt ledarskap ger tre gånger högre risk för förtidspensionering, berättar Lotta Dellve, sjuksköterska och forskare på yrkesmedicin i Göteborg.
Sjuksköterskornas roll är central i arbetsmiljöforskningen kring hemtjänsten eftersom det i hög grad handlar om arbetsledning, organisation och medicinskt ansvar.
Det projekt som nu pågår för att finna faktorer som främjar hållbar arbetsförmåga hos anställda inom omsorgen för äldre och funktionshindrade heter Gosy, goda system i vården. Det är ett samarbete mellan flera olika institutioner och organisationer.
Initiativet till projektet togs av yrkesmedicinska institutionen i Göteborg och påbörjades 1999. Det utgår från
ohälsan hos vårdbiträden och undersköterskor. Antalet långtidssjukskrivna hade då börjat öka dramatiskt.
Först jämfördes antalet sjukskrivna, förtidspensionerade och arbetsskadade 1994–98 i samtliga kommuner. Nästa steg i undersökningen var att jämföra de 30 bästa kommunerna med de 30 sämsta för att hitta riskfaktorer. Den kommun som klarar sig bäst har tio arbetsskador på tusen årsarbetare medan den sämsta har 184. Nu pågår en intervjuundersökning där även arbetsledare ingår, för att bättre förstå de komplexa förhållandena i hemtjänsten och komma åt de mekanismer som leder till arbetsskador.
Tydliga riskfaktorer
– Det går redan att skilja ut vissa tydliga riskfaktorer, säger Lotta Dellve, sjuksköterska och forskare på yrkesmedicin i Göteborg.
Arbetsledaren måste vara tillgänglig och inte lämna personalen ensam med medicinska beslut eller andra svåra problem. De medicinska problemen har ändrats under 90-talet i takt med att de gamla som vårdas i hemmen har blivit allt sjukare och personalen behöver kunna nå medicinsk expertis som läkare eller sjuksköterska direkt.
– Hemtjänstpersonalen tvingas ta medicinska beslut de inte har kompetens för, säger Lotta Dellve.
Tillfälle att sörja
Dåligt stöd från arbetsgivaren är en riskfaktor både när det gäller medicinska frågor och praktiska. Till exempel om hemtjänstpersonalen själv tvingas ordna ersättare så kan det ge hög sjuknärvaro som längre fram ger stora sjukfrånvaroproblem. Det är också viktigt att inte behöva vänta i tre dagar på ersättare, vilket sker av besparingsskäl i vissa kommuner.
Det är också nödvändigt att personalen får tillfälle att bearbeta sorgliga händelser. När en vårdtagare dör måste det meddelas på ett bra sätt och inte genom ett meddelande på anslagstavlan. Då behövs utrymme för att reflektera, sörja eller gå på begravningen på arbetstid.
– De emotionella kraven kan vi inte ta bort, säger Lotta Dellve. Organisationen måste ordna det praktiska på ett bra sätt och även ge handledning regelbundet för att hjälpa personalen att hantera detta.
Fysiska skador vanliga
I ett delprojekt har alla förtidspensioneringar 1997–98 studerats med hjälp av frågeformulär. Det visade att en stark riskfaktor är om personalen har en alltför personlig relation till patienten. Då tar de med arbetet hem, det är slitsamt och fördubblar risken för förtidspensionering.
De fysiska riskfaktorerna är fortfarande stora och ger många muskuloskelettala besvär.
– Detta har beskrivits som ett av de tyngsta kvinnodominerade arbetena i vår tid, säger Lotta Dellve. Det finns fler och fler lyfthjälpmedel men de har inte minskat skadorna.
Hon tror att tidspressen är en orsak. Det tar för lång tid att använda hjälpmedlen så de ställs undan. Men motståndet kan också komma från patienter och det är svårt att ändra på arbetsmiljön när det handlar om vårdtagarens integritet i sitt eget hem.
Minskad fysisk belastning är nödvändig. Det är viktigt att få möjlighet att arbeta två och två för att slippa ensamlyft i besvärliga arbetsställningar. Dessutom behövs hjälpmedel som är enkla att använda och inte ställs undan samt återkommande utbildning. Den som har ont måste få minskad belastning och lättare arbetsuppgifter. Arbetsledaren måste vara mer vaken för de fysiska behoven hos personalen och anpassa de fysiska kraven individuellt efter arbetstagaren.
Anmäl arbetsskador
– Det gäller att ständigt avpassa och modifiera arbetsuppgifterna så att allas behov kan tillgodoses, säger Lotta Dellve. Det är en svår men nödvändig uppgift om hemtjänstpersonalen ska orka. Det finns många fysiskt lättare arbetsuppgifter som skulle kunna göra det möjligt att arbeta vidare i stället för pensionering i förtid.
– Det är också viktigt att arbetsledaren anmäler arbetsskador, säger Lotta Dellve. Generellt ges alldeles för lite arbetsinriktad rehabilitering och väldigt få får rehabiliteringsprogram.
Projektets statistik talar sitt tydliga språk. Risken att bli förtidspensionerad är fyra gånger större om organisationen generellt ger dåligt stöd. Eftersom de känslomässiga kraven är så stora blir relationsproblem med arbetskamraterna eller chefen extra tyngande. Av de förtidspensionerade upplevde många att det varit ett trist klimat på arbetet eller att de var mobbade eller orättvist behandlade av sin närmaste chef.