Bra vård med enbart sjuksköterskor
Vi ville utforma en omvårdnad som utgick från patientens behov i stället för rutiner - och så blev det. Vår erfarenhet är att en vårdavdelning bemannad med enbart sjuksköterskor ger en god och säker vård. Patienterna känner sig trygga och vi upplever stor tillfredsställelse i arbetet.
”Hej Erik, jag heter Karin och är sjuksköterska på Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs. Jag ringer för att informera lite om vad som ska hända när du kommer till oss om 14 dagar för utredning och eventuell operation.«
När den patientansvariga sjuksköterskan ringer är det för en del av våra patienter den första kontakten med oss på vårdavdelningen. Denna sjuksköterska blir sedan patientens primärsyster och kommer att följa patienten under hela vårdförloppet.
Även efter patientens utskrivning ringer primärsjuksköterskan upp för att höra hur det har gått för patienten hemma.
För flera av oss sjuksköterskor, som fortfarande efter 16 år arbetar på Ryggkirurgiska kliniken, började det med en platsannons i Vårdfacket. En ryggkirurgisk klinik skulle öppna och bemannas med enbart sjuksköterskor som skulle ha det totala omvårdnadsansvaret för sina egna patienter.
Vi som läste annonsen kände att äntligen skulle det finnas en möjlighet att få vara med och forma en omvårdnad som utgick från patientens behov och som inte så mycket styrdes av andrahandsinformation och avdelningsrutiner.
Den vårdfilosofi vi utvecklade har alltsedan starten varit att »utifrån varje patientens enskilda behov värna om helheten i vården, samt med patienten i centrum ge en god omvårdnad«.
Att som patient komma till en okänd miljö innebär alltid en viss utsatthet. Flera av våra ryggpatienter har i många år levt med svårt invalidiserande smärtor och har ofta blivit misstrodda när de har sökt hjälp. Detta har i vissa fall medfört isolering och ibland en känsla av utanförskap.
Vår ambition är att redan vid ankomsten skapa en atmosfär som gör att patienten känner sig välkommen och väntad. När patienten kommer till avdelningen tar den ansvariga sjuksköterskan hand om sin patient direkt. Vi hälsar patienten välkommen, bjuder på kaffe och talar om vad som ska hända under dagen.
Under inskrivningssamtalet får vi en bild av patientens situation, behov och önskningar. Patienten känner sig själv bäst. Vi försöker vägleda och samråda när det gäller den fortsatta vårdplaneringen. Här kommer också anhöriga in. Till exempel erbjuder vi oss alltid att kontakta patientens anhöriga direkt efter operationen för att berätta hur patienten mår.
Detta brukar vara mycket uppskattat av både patienten och anhöriga.
Syster Karins telefonsamtal med Erik har utvecklats ur idén att skapa trygghet genom god information och kontinuitet. Vi arbetar enligt ett schema som innebär att vi täcker både utredningsavdelning, postoperativ övervakning och vårdavdelning.
Det ger oss möjlighet att följa patienten genom hela vårdkedjan.
En vanlig dag på vårdavdelningen ansvarar en till två sjuksköterskor för omvårdnaden av cirka sju patienter. Efter morgonrapporten planerar vi dagens arbete.
Det kan gälla intag av nya patienter, förberedelser inför operationer och att ta hand om de nyopererade patienterna. Fördelen med att vi som sjuksköterskor själva vårdar patienterna, är att var och en ansvarar för ett fåtal patienter som vi lär känna väldigt väl. Det ger oss en god inblick i patientens hela situation.
När vi går in till patienten på morgonen för att fråga om frukostönskemål blir det naturligt att också fråga om nattsömnen, diskutera smärtlindring och inspektera operationssåret.
I samråd med patienten planeras dagens aktiviteter, såsom hjälp med dusch, mobilisering och så vidare. Inriktningen i omvårdnadsarbetet är densamma även om vi arbetar på den postoperativa avdelningen.
Här ser vi fördelar med att hela tiden umgås med patienten oavsett om det gäller hantering av infusionspumpar, städning av sängbord eller direkt omvårdnad. I den nära kontakten får vi all den information vi behöver, ibland bara genom att iaktta. Just att få förstahandsinformation anser vi ger både en säkrare omvårdnad och en bättre dokumentation.
Det här arbetssättet kräver stor flexibilitet av oss, men det är det som också är friheten i arbetet. Vården utgår inte från i förväg bestämda rutiner utan mer från patientens behov. Detta har gett oss sjuksköterskor mycket större arbetstillfredsställelse i jämförelse med tidigare arbetssätt då vården var uppdelad på olika yrkeskategorier och var och en gjorde sitt, med risk för att helheten gick förlorad.
Förhoppningsvis bidrar vårt arbetssätt också till att patienten känner sig mer delaktig, med möjlighet att påverka utformningen av omvårdnaden.
Vi sjuksköterskor som arbetar på kliniken har alla tidigare erfarenheter från olika vårdspecialiteter. Det är till stor nytta i gruppen när vi behöver råd och hjälp av varandra. vänd
Alla känner att det kollegiala utbytet och stödet skapar en stor trygghet i arbetet.
Många har undrat om det inte uppstår rivalitet mellan oss sjuksköterskor när inte den traditionella hierarkin finns kvar. Vi tycker inte det. Kanske beror det på att vi har våra egna patienter som vi ansvarar för och inte behöver delegera till någon annan. Hjälp från en kollega finns i stället alltid att få när det behövs.
När kliniken startade kunde vi få höra kommentarer som »är det verkligen sjuksköterskegöra att bädda sängar och springa med bäcken«. På det kunde vi svara – då, såväl som nu: Absolut! Känslan vi numera har i vårt arbete är att ingen arbetsuppgift har högre status än någon annan, huvudsaken är att patienten har det bra. Visst blir man glad av att kunna hjälpa en förstoppad patient att sköta magen och se vilken lättnad det är för honom eller henne!
Att vi redan från början har alternerat mellan alla på avdelningen förekommande arbetsuppgifter har också bidragit till att ingen uppgift har högre status än någon annan. Det känns lika naturligt och viktigt för oss att ta hand om patienten på den postoperativa övervakningen med dess högteknologiska utrustning, som att bädda en säng så att den känns skön och är anpassad till patientens önskemål.
Många av våra patienter har levt med långvarig smärta. Det är en stor del av vår vardag att möta patienter i denna livssituation. Redan i det preoperativa samtalet diskuterar både vi och anestesisjuksköterskan smärtlindring med patienten. Förutom läkemedel erbjuder vi sjuksköterskor tens, värme och kylbehandling, avslappningsmusik samt massage.
En patient som genomgår en stor operation har dels sin akuta smärta, men kan också känna sig rädd, utlämnad, ensam och osäker inför mobilisering, hemresa och framtid. I den situationen kan de existentiella frågorna bli viktiga för patienten. Då brukar vi ta hjälp av en kollega för att få tid att sitta ner hos patienten och i lugn och ro samtala och vara ett stöd.
När vi ser tillbaka har erfarenheterna av vårt sätt att arbeta gett oss större förståelse för och ökad kunskap om det komplexa i varje vårdsituation. Det tror vi är grunden för att förmedla trygghet i mötet med patienten.
För att relatera till tidigare debatt i Vårdfacket angående sjuksköterskans roll i omvårdnaden vill vi med denna artikel bidra med våra erfarenheter från en vårdavdelning bemannad med enbart sjuksköterskor.
Vi tycker att det finns så många fördelar med det patientnära arbetet där sjuksköterskan och patienten bildar ett team. Det ger en säker vård, sparar tid, minskar stress och ger en stor glädje och tillfredsställelse i arbetet.
TEXT: GERTRUD CRONER, MARIJKE KÄLVESTEN OCH KARIN LIDHOLM