»Bristande hygien beror inte bara på okunskap«

Personal som bryter mot rådande hygienrutiner vid operation kan inte skylla på kunskapsbrist. Tvärtom är det läkarna, som kan mest om hygienrutinerna, som slarvar mest. ?

25 februari 2010

Det visar en granskning gjord av operationssjuksköterskan Katrin Alexandrén vid centralope­rationen på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Inom ramen för sin d-uppsats har hon vid tio observationstillfällen granskat följsamheten av hygienrutinerna vid thoraxoperationer. Alla i operationssalen studerades – läkare, sjuksköterskor, undersköterskor och perfusionisten, som sköter hjärt-lungmaskinen. Vid varje kontaminering någonstans i operationssalen gjorde Katrin Alexandén en notering. ?

Det skedde vid 64 olika arbetsmoment under de tio observationerna. Hygien­rutinerna bröts inom treområden: Handsprit användes inte både före och efter arbetsmoment, huddesinfektion av patienten utfördes felaktigt och det slarvades med byte av handskar mellan olika arbetsmoment.??

Katrin Alexandrén under­sökte även personalens hygienkunskaper genom en enkät. Det visade sig då att läkarna, som hade bäst teoretiska kunskaper om hygienrutinerna, var sämst på att följa dem. Samtidigt visade sig undersköterskorna ha högst följsamhet. ?

– Det verkar som att andra hinder än kunskapsbrist ligger bakom den bristande följsamheten, säger Katrin Alexandrén.??

Möjligen kan resultat från operationssjuksköterskan Barbro Klasmans journalgranskningar få bilden att klarna. Hon har tillsammans med kolleger genomfört ett Vriss-projekt (se faktaruta) på thoraxkliniken. Ett syfte med projektet var att minska antalet djupa sårinfektioner i bröstbenet hos patienter som genomgår öppen hjärtkirurgi. ?

Efter journalgenomgångar upptäcktes flera brister, bland annat fick patienterna ofta sin antibiotikaprofylax för tidigt. Den ska ges 30 minuter till högst en timme före ingreppet.?

Enligt Barbro Klasman visste personalen helt enkelt inte om att de gav infusionen för tidigt:?

– Jag tror att alla vill göra rätt. Men det kan krävas att någon utifrån ser vad man gör och påpekar det.?

Nu har personalen blivit bättre på att ge antibiotikaprofylaxen inom rätt tidsram, men målet för de djupa bröstbensinfektionerna är inte uppnått – fortfarande drabbas för många.??

Ännu fler drabbas av ytliga sårinfektioner. När operationssjuksköterskan Christine Leo Swenne inför sin doktorsavhandling kontaktade över 374 patienter som fått nya kranskärl hade nästan var tredje patient fått en infektion – långt fler än vad som tidigare varit känt. De allra flesta hade fått en ytlig infektion i mjukdelarna på bröstkorgen eller på benet, där det nya kranskärlet hämtas. ?

Flera åtgärder vidtogs. En period sänktes målet för blodsockernivåerna, eftersom högt blodsocker är en välkänd riskfaktor för djup bröstbensinfektion. Då sjönk antalet sårinfektioner. Men samtidigt fick många patienter känningar av lågt blodsocker så det gamla, högre blodsockermålet togs tillbaka – varpå infektionsfrekvensen steg igen. ?

– Sårinfektioner är ett mycket komplext område. Om man försöker undanröja en risk uppstår det ofta en ny risk någon annanstans, säger Christine Leo Swenne, som i dag är FoU-ledare vid onkologi-, thorax- och medicindivi­sionen på Akademiska sjukhuset.?

I dag drabbas cirka var femte thoraxpatient av en ytlig sårinfektion och de djupa infektionerna i bröstbenet ligger kvar på över 2 procent på Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Vrissprojektet
Vriss står för Vårdrelaterade infektioner ska stoppas. Det är ett nationellt projekt som stöds av Sveriges kommuner och landsting.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida