Brister i journalen på BVC
Sjuksköterskans noteringar i barnens journaler var knappa samtidigt som hon förde arbetsnoteringar vid sidan om.
En man kontaktade sina barns sjuksköterska på barnavårds-centralen angående barnens hemsituation. De var två respektive ett halvt år gamla.
Mannen och barnens mor hade separerat i samband med det andra barnets födelse ett halvt år tidigare.
Pappan beskrev situationen i hemmet och talade också om att han lämnat samma uppgifter till socialtjänsten. Att det var så fick sjuksköterskan bekräftat under ett samtal med en socialsekreterare en vecka senare. Därför gjordes ingen anmälan enligt §71 i Socialtjänstlagen.
Två veckor senare begärde socialtjänsten uppgifter om barnen från barnavårdscentralen, uppgifter som sjuksköterskan skickade in en vecka senare.
Barnens mor anmälde sjuksköterskan till ansvarsnämnden för hennes sätt att göra anmälan. Under maj månad hade sjuksköterskan samtal per telefon med både barnens far och socialsekreteraren utan att dokumentera det i journalerna.
Sjuksköterskan gjorde – enligt mamman – en anmälan till socialtjänsten i slutet av maj utan att dokumentera det. Mamman fick kopior på barnens journaler och likadana kopior på »prickfria« journaler sände sjuksköterskan sedan till socialtjänsten.
Sjuksköterskan skriver i sitt yttrande till nämnden att hon enligt den metodbok som gäller för barnhälsovården i staden där hon arbetar är skyldig att meddela också svårbedömda och obestyrkta uppgifter till socialtjänsten om de tyder på att ett barn kan vara i behov av stöd eller hjälp från socialnämndens sida.
Hon hade fått pappans medgivande att kontakta socialsekreteraren samtidigt som pappan uppgav att han redan lämnat samma uppgifter till socialtjänsten. Att det var så fick sjuksköterskan också bekräftat då hon själv kontaktade socialsekreteraren. Hon gjorde därför ingen egen anmälan.
Sekretess gäller inte i »barn som far illa«-ärenden påpekar sjuksköterskan. Då socialtjänsten ville ta del av den kännedom som bvc hade om familjen sammanställde sjuksköterskan därför journaluppgifter och andra iakttagelser hon gjort och skickade till socialsekreteraren. Det brevet var inte heller någon anmälan.
Sjuksköterskan skriver att hon antecknade den kontakt hon hade med pappan och socialsekreteraren i sitt arbetsmaterial i avvaktan på vad socialtjänstens utredning skulle leda till.
Noteringar i en BVC-journal är av praxis mycket kortfattade eftersom informationen följer barnen genom hela skoltiden. Sjuksköterskan påpekar att det är av hänsyn till barnen som inte lika utförliga anteckningar görs i BVC-journaler som på en läkarmottagning eller i en sjukjournal på en distriktssköterskemottagning
Ansvarsnämnden konstaterar att en patientjournal ska innehålla de uppgifter som behövs för en god och säker vård av patienten. Sjuksköterskans kontakter med barnens far och med socialtjänsten borde därför ha dokumenterats genom att hon skrivit in vem hon talat med, vid vilken tidpunkt och kort beskrivit vad samtalen gällde.
Nämnden är dock medveten om att en diskussion förs inom barnhälsovården om hur mycket av föräldrarnas sjukdomar och problem samt kontakter med andra myndigheter som ska dokumenteras i en journal som följer barnen genom skolåren.
Därför har den praxis som sjuksköterskan hänvisar till kommit att utvecklas och även uppfattningen att inte dokumentera allt för att inte riskera att förstöra relationen till familjen. Nämnden ser därför sjuksköterskans fel som ursäktliga och hon slipper disciplinpåföljd.
Beslutet har vunnit laga kraft (hsan 1704/00:a1).