Dagliga smärtan är värst

En stor grupp människor med långvariga smärtor är de som lider av reumatoid artrit. En annan viktig men mer svårdiagnostiserad grupp är personer med fibromyalgi. I båda grupperna gäller samma sanning: de har mer ont i det dagliga livet än vad de har för stunden.

5 februari 2001

? Därför räcker det i regel inte med att enbart fråga hur ont dessa patienter har. Man måste be dem tänka igenom hur de har haft det den sista veckan, be dem beskriva smärtan en helt vanlig dag, säger Marianne Gustafsson, studierektor för forskarutbildningen vid institutionen för omvårdnad, Göteborgs universitet.

Marianne Gustafsson har disputerat på en doktorsavhandling om smärtupplevelser hos patienter med reumatoid artrit och fibromyalgi. Ett genomgående drag bland de mer än 260 personer som deltog i hennes studier var att samtliga skattade sin smärta högre på frågan hur ont de hade en vanlig dag jämfört med hur ont de hade i samma stund som smärtskattningen gjordes.

Dubbelt så stark
Mest påtaglig var skillnaden för patienter med reumatoid artrit. Den vardagliga smärtan upplevdes i genomsnitt dubbelt så stark som just nu-smärtan. Skillnaden var inte lika påtaglig för fibromyalgikerna, men den fanns där och den var lika tydlig.

? Människor med fibromyalgi har fått stämpeln på sig att överrapportera sin smärta. Man säger allmänt inom vården att de försöker övertyga människor runt omkring sig om hur ont de har. Mina resultat tyder snarare på motsatsen. Frågar jag hur de har det just nu säger de i regel att det inte är så farligt. Men ber jag dem beskriva sin smärta en vanlig dag blir den genast värre. Då vägs hela livssituationen in, säger Marianne Gustafsson.

? Bara det faktum att vårdpersonalen ägnar sig åt patienten och ber denne skatta sin smärta minskar besvären. Patienten blir distraherad och får någon att dela sin upplevelse med.

Enligt Marianne Gustafssons erfarenheter är det den emotionella delen av smärtan som patienter med kroniska smärttillstånd upplever som besvärligast. Därför anser hon att smärtskattningen helst bör göras med multidimensionella bedömningsinstrument. Själv har hon i sina studier använt sig av Pain-O-Metern, med vilken patienten kan skatta såväl smärtans intensitet som dess affektiva, sensoriska karaktär.

I sin forskning har Marianne Gustafsson funnit att ju mer tankarna ockuperas av smärtan desto intensivare upplevs den.

? Ytterst handlar det om att tänka positivt. Kan du med hjälp av olika copingstrategier (coping = förmåga att hantera stress) lära patienten att tänka på någonting annat minskar smärtintensiteten.

Lyft fram det friska
I en amerikansk studie på patienter med reumatoid artrit har Marianne Gustafsson visat att det finns ett signifikant samband mellan coping och användandet av smärtstillande läkemedel. Ju mer aktivt patienterna använde sig av olika copingstrategier desto mindre smärtstillande medel åt de.

? Vi vet också att det finns ett mycket påtagligt samband mellan hälsa och smärtintensitet. Ju eländigare patienten känner sig desto ondare har han. Därför är det viktigt att personalen försöker lyfta fram det som är friskt och visa patienten vad hon faktiskt klarar av ? trots sin värk.

Fotnot: Avhandlingens titel är Chronic pain experiences. Den är slut men kan lånas på bibliotek.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida