Dags att omvärdera kostråden

Kostråden vid hjärt-kärlsjukdom ska uppdateras. Men det kommer att ta några år tror Socialstyrelsen. Tills vidare gäller de rekommendationer som finns i den nordiska närings­rekommendationen från 2004.

I slutet av oktober 2008 ordnade Hjärt-lungfonden en vetenskaplig hearing om kostrekommendationer vid hjärt- kärlsjukdom. På plats fanns några av landets namnkunnigaste experter. En efter en gick de igenom vad forskningen, som kostrekommendationerna grundas på, hittills har visat. Men framförallt var den brister.

Det var i huvudsak fetternas roll som diskuterades, stundom ganska hektiskt. Grovt kan man indela experterna i två läger: de som tycker att dagens kostrekommendationer är nog underbyggda och de som tycker att den forskning som har gjorts på olika koster i relation till hjärt- kärlsjukdomar brister betänkligt. Men alla tycks vara överrens om att den forskning som gjorts inte har högsta evidensgrad.

Studierna som finns kritiseras för olika saker. I vissa har forskarna inte skiljt på typen av de studerade fetterna. Man har också metodproblem med att studiedeltagarna inte minns hur de ätit. Risken för felrapportering är därför stor.

Göran Berglund, professor i medicin vid Lunds universitet är även skeptisk till den låga totalandelen fett i rekommendationen (se faktaruta).

– De studier som finns av kostfaktorer och risk för sjukdom fyller sällan vetenskapliga grundkrav eftersom metoderna är osäkra, ingen hänsyn tas till individskillnader och man skiljer inte på primär- och sekundärprevention av hjärt- kärlsjukdomar, säger Göran Berglund.

Han är inte heller säker på att mättat fett bör ha den varningsflagg som det fått i den nordiska kostrekommendationen.

– Att mättat fett ger högt kolesterol visas i små korta labbstudier medan de flesta epidemiologiska studier inte uppvisar något samband, säger han.

Göran Berglund tycker att det är dags för sbu (Statens beredning för medicinsk utvärdering) och Livsmedelsverket att göra en gemensam Chochraneanalys så att man kan ge rekommendationer på rent vetenskaplig grund. Men till dess ska kostråden inte ändras.

– Maten är ett av våra viktigaste belöningssystem, ska vi ändra det måste vi ha rejält på fötterna, säger Göran Berglund.

Socialstyrelsen håller med. Men det kommer att ta några år att gå igenom all forskning som hittills gjorts, enligt Torsten Mossberg, Socialstyrelsens representant i Livsmedelsverkets expertråd för kost och hälsa.

– Det finns inget underlag för att ändra rekommendationerna i dag. Men vi på Socialstyrelsen måste säga ifrån så att inte vilka extrema koster som helst får florera (under tiden det råder förvirring om olika dieters hälsoeffekt, reds anm). Vårt viktigaste uppdrag i det här sammanhanget är att se till att ingen patient kommer till skada, säger Torsten Mossberg.

Han berättar att det pågår ett arbete med en bilaga baserad på underlag från sbu med kostråd som ska följa med i Nationella riktlinjer för diabetes och hjärt-kärlsjukdom. Men fram till dess måste man använda den bästa tillgängliga kunskap som finns, även om dagens kostråd inte vilar på vetenskap av högsta evidensgrad, menar Torsten Mossberg.

Under den vetenskapliga hearingen fick han medhåll från de flesta forskare (dock inte Göran Berglund) som likt honom tycker att studierna är tillräckligt underbyggda eftersom de är så underbyggda de kan bli och därför ska användas.

www.hjart-lungfonden.se finns ett sammandrag av Hjärt-lungfondens hearing om fetter från den 23 oktober 2008.

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida