Dags för enhetliga termer

Arbetet med att hitta »minsta gemensamma nämnare« när det gäller termer och begrepp för hälso- och sjukvården fortsätter på alla nivåer. »Nu är det dags för Socialstyrelsen att axla ett större ansvar för samordning av arbetet så att vi får resultat på nationell nivå«, tycker Gerthrud Östlinder på Svensk sjuksköterskeförening.

Vid ett seminarium i Stockholm anordnat av Svensk sjuksköterskeförening (SSF) och Vårdförbundet framförde Gerthrud Östlinder sina förväntningar på Socialstyrelsen:

– Hittills är det professionen, med hjälp av forsknings- och utvecklingsmedel från Spri, Landstingsförbundet, Örebro universitet och KK-stiftelsen, som har finansierat arbetet med att hitta gemensamma termer och begreppssystem för omvårdnaden. Nu hoppas vi att Socialstyrelsen tar ett övergripande ansvar för den fortsatta utvecklingen och att professionen får möjlighet att bidra till arbetet med sin samlade kunskap.

Se till att saker händer
Ulla Gerdin, som är projektledare vid Socialstyrelsens enhet för klassifikationer och terminologi, fanns på plats och fick tillfälle att svara.

– Socialstyrelsen ska se till att det händer saker på det här området, att vi får begrepp och termer som kan användas både i det direkta omsorgs- och vårdarbetet och för nationell uppföljning. Arbetet kommer att ske inom ramen för den nationella handlingsplanen.

Använt BraVå-dokumentet
Socialstyrelsen ska nu tillsammans med Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet sätta i gång projekt för att få bättre information och uppföljning av verksamheten inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. Nationella handlingsplanen är ett uppdrag från riksdag och regering till Socialstyrelsen och omfattar fyra stora områden: stroke, äldre med stort omvårdnadsbehov, »ont i ryggen« samt psykisk ohälsa. Termer och begrepp är ett av flera områden som ska beaktas i projekten som startar i februari i år.

– Det är viktigt att ta tillvara det arbete som är gjort. Vi har till exempel gått igenom dokumentet BraVå – bra vård för äldre och plockat ut användbara termer, begrepp och definitioner för användning i äldreprojektet, säger Ulla Gerdin.

Hitta kärnan
Under september och oktober förra året bjöd SSF och Vårdförbundet gemensamt in till seminarier på temat »termer och begrepp i patientjournalen« i Stockholm, Lund och Boden. Avsikten var att presentera det arbete som pågår både nationellt och internationellt med att hitta ett gemensamt språk för omvårdnaden och för patientjournalen som helhet samt att ge lokala exempel.

– Mina intryck från seminarierna är att det finns en vilja och förväntan på att det utvecklas formulerade omvårdnadsdiagnoser som man kan utgå ifrån i det kliniska arbetet, sammanfattar Marianne Lidbrink från Vårdförbundet.

Hon har tillsammans med Gerthrud Östlinder och Margareta Ehnfors från SSF genomfört det nationella arbetet med ICNP, det internationella klassifikationssystemet för praktisk omvårdnad. Mycket i de begreppsmodeller som tagits fram på olika håll är gemensamt. Det gäller nu att hitta kärnan, vilket är ett nödvändigt men svårt och långsiktigt arbete.

– Vi behöver inte uppfinna hjulet på nytt utan kan använda det som redan finns. I den här frågan finns det knappast något som är helt rätt eller helt fel. Det handlar i stället om att vi kommer fram till en konvention – det vi kan enas om, säger Margareta Ehnfors, som på uppdrag från Sverige är med i den kommitté som arbetar med icnp inom den internationella sjuksköterskeorganisationen, ICN.

Terminologi på webben
Den 13–14 juni anordnar Sjuksköterskornas samarbete i Norden, SSN, en nordisk konferens om verksamhetsuppföljning med fokus på omvårdnad med rubriken »Kunskap om rätt vård på rätt sätt«. 

Ett terminologiskt diskussionsforum för det svenska arbetet kommer att öppnas i början av året på SSF:s hemsida www.swenurse.se, där en rapport från seminarierna finns.