Danska sjuksköterskor redo att gå ut i strejk
De flesta medlemmar i Dansk Sygeplejeråd och Radiograf Rådet röstade nej till medlingsförslaget. Därmed står det klart att danska sjuksköterskor går ut i strejk natten till lördag.
På söndagskvällen stängdes omröstningen för de två förbundens medlemmar om det medlingsförslag som Forligsinstitutionen tagit fram till en överenskommelse för sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor i kommuner och regioner – och vid lunchtid på måndagen offentliggjordes resultatet: 65,5 procent av de röstberättigade medlemmarna i de två förbunden röstade nej till förslaget, uppger Dansk Sygeplejeråds sajt.
Men även om totalen talade för ett nej, skiljer de båda yrkesgruppernas viljor sig åt. Två tredjedelar av sjuksköterskorna gick på nej-linjen, medan två tredjedelar av röntgensjuksköterskorna röstade ja. Därför ska det undersökas om röntgensjuksköterskor kan uteslutas från den kommande strejken.
Annars innebär resultatet strejk för omkring 10 procent av regionernas och kommunernas sjuksköterskor och röntgensjuksköterskor, med start midnatt natten till lördagen den 19 juni. Covid-avdelningar samt cancervård, barnvård och psykiatrivård är undantagna på förhand. Här listar DSR vilka sjukhus och kommuner som tas ut i strejken.
Fakta om danska sjuksköterskors löner
- Sjuksköterskelönerna i Danmark bygger både på tariffer och individuell lönesättning som beror på funktion och kvalifikation. Cirka 8 procent av lönen är individuell och förhandlas lokalt.
- Lönen består oftast av en grundlön enligt en lönetrappa plus diverse tillägg.
- En nyexaminerad sjuksköterska anställd i region får i nuläget en grundlön på 25 114 danska kronor, DKK (= 36 177 svenska kronor). Efter 8 år stiger lönen till 29 023 DKK och efter 10 år till 30 414 DKK.
- Till detta kommer det pension, ob och olika tillägg, som exempelvis ett centralt förhandlat tillägg på 726,72 danska kronor till sjuksköterskor anställda på akutmottagningar och medicinavdelning.
Källa: Dansk sygeplejeråd, www.dsr.dk
– Jag ser nejet som en kraftig och otvetydig signal till både arbetsgivaren och Christiansborg om att sjuksköterskorna har tappat tålamodet. Otillfredsställelsen vad gäller lön har vuxit sig alltför stor. Samtidigt står vi efter ett och ett halvt år med corona på en plats där sjuksköterskor har sprungit extra fort i en vardag som redan på förhand präglades av en pressad arbetsmiljö och omänsklig brådska. Glaset var fullt. Nu har det runnit över, säger Grete Christensen, ordförande i DSR och förhandlingsledare under det aktuella avtalet OK21, till DSR:s sajt.
Detta har hänt i avtalsförhandlingarna
- Avtalet som förhandlats heter OK21 och gäller lön och villkor för sjuksköterskor i regioner, kommuner och staten.
- I början av maj varslade Dansk sygeplejeråd om strejk, efter att förbundets medlemmar i regioner och kommuner tackat nej till avtalet.
- Enligt gällande regler i förbundet ska medlemmarna få chansen att tycka till om stora avtal som förbundets ledning och kongress sagt ja till. Det är den omröstning som nu skett, om medlarnas förslag till avtal.
- De aktuella löneökningarna är oförändrade från det första förslaget. De ska ge 5,09 procent för anställda i regionerna och 5,02 procent i kommunerna, men med diverse tillägg och avdrag. Läs mer om avtalets villkor för sjuksköterskor i regionerna och kommunerna på Dansk sygeplejeråds hemsida.
Källa: Dansk sygeplejeråd, www.dsr.dk
Enligt henne var röstningsdeltagandet historiskt högt, 74,4 procent. DSR:s förbundsstyrelse och kongress hade velat se ett ja till medlingsförslaget, men Christensen ”kan konstatera att ett markant flertal röstat nej”.
– Oenigheten handlar inte om vad vi vill uppnå, utan om hur vi bäst når målet. För vi är helt eniga om målet – att vi vill rätta till sjuksköterskorna orimliga löneeftersläp, säger hon.
Däremot menar hon att man inte ska tolka nej:et som ett nej till hela innehållet i medlingsförslaget – där en viktig punkt var en kommitté för att förändra lönestrukturen.
– Vi menar att det finns hopp när det gäller lönestrukturkommittén. Men löftena var för vaga och oklara för att medlemmarna skulle se samma hopp. Därför är det nu ännu viktigare att politikerna blir tydligare i sina löften om att ändra på lönestrukturen för särskilt de kvinnodominerade yrkena i offentlig sektor med ett dokumenterat löneeftersläp.