Databank med exempel ska inspirera till egna projekt

Hälsovård för travellers och öppenvårdsprojekt för folk med ryggproblem är ett parav de 77 projekten i den Portfolio som ligger till grund för WHO:s kommande databank. Den är tänkt som en inspirerande exempelsamling med beskrivningar, analyser, litteraturlistor och adresser. Här är sammanfattningar av texten för fyra projekt:

Irland:
Hälsovård för travellers
En procent av Irlands befolkning är travellers (resande). Många lever i husvagnar invid vägarna, andra i hus med usel standard. De flesta vuxna är analfabeter, barnen går kanske inte i skolan, mindre än två procent uppnår 65-årsdagen och en fjärdedel är under 25 år.

Eastern health board startade tillsammans med en frivilligorganisation som arbetar med travellers och hälsodepartementet ett ettårigt pilotprojekt som gick ut på att utbilda kvinnorna i kost, hälsa och basal omvårdnad, skapa dialog mellan travellers och de lokala hälsovårdgivarna, peka på bristen på hälsoservice, hitta en modell för att få travellers att delta i hälsofrämjande arbete och minska ojämlikheten i den vård som ges.

En distriktssköterska och en socialarbetare från frivilligorganisationen delade på det löpande ansvaret för projektet.

Åtta traveller-kvinnor, analfabeter över 35 år och med stora familjer, anställdes tolv timmar i veckan och de deltog i utvecklingen av projektet på alla nivåer, från styrgruppen och nedåt.

Utvärderingen visade att både travellers och deras organisationer stödde projektet och många instanser är intresserade av deras frågor. Projektet lyckades få beslutsfattarna att se travellers hälsobehov. För att få vården effektiv krävs ett nära samarbete mellan vårdpersonal, klientgrupp, myndigheter och frivilliga där distriktssköterskan har en nyckelroll.

Danmark:
Dåliga ryggar
Patienter med ryggproblem hänvisas i Danmark till diverse specialistkliniker i slutenvård, men den långa väntetiden var oacceptabel för både patienter och personal. Därför startades 1993 en öppenvårdsklinik med ett tvärvetenskapligt team med en konsulterande reumatolog, en sjuksköterska, en sjukgymnast och en sekreterare.

Målet var att förbättra patienternas vård och behandling. Sedan försöket permanentades hänvisas uppåt 800 patienter om året främst från primärvården för olika behandlingsprogram.

Sjuksköterskan har en nyckelroll i teamet genom att göra en första bedömning, lämna information om tester, resultat, behandling och medicinering och stå för en regelbunden telefonkontakt med stöd till hemmaliggande patienter och åt riskpatienter.

Utvärderingarna visar att den tid patienterna behöver vara inlagda på sjukhus har halverats och att orsaken är sjuksköterskans aktiva roll.

För att klara vården behöver sjuksköterskan bland annat kunskaper om patientgruppens sociala och hälsomässiga behov, om aktuella behandlingstrender och forskning, flexibilitet, gott omdöme, och en vilja att ta med patient och anhöriga i alla beslut, ge individuell vård baserad på erfarenhet och samarbeta med de andra i teamet.

Israel:
Barn blev kostrådgivare
I mitten av 1990-talet infördes en lag i Israel att alla fabrikanter och importörer av mat ska redovisa energiinnehåll, fett, kolhydrater och andra näringsämnen i sina produkter.
Strax efter startade en kampanj för att utbilda skolelever till lokala hälsoagenter genom att visa konsumenterna på matförpackningarnas deklarationer.

Distriktssköterskor rekryterades för att leda arbetet och de fick fortbildning i näringslära. Skolbarn tog fram kostinformation som de delade ut i de lokala mataffärerna några timmar efter skolan. Butikskunderna fick också fylla i ett formulär om kostkunskaper, attityder och beteende. Projektet varade i fyra månader.

Utvärderingen omfattade nya enkäter bland konsumenterna för att se vad de lärt sig under kampanjen. Skolbarnen var mycket nöjda med sin del i projektet och kvaliteten på det material de tog fram var hög.

Projektet exemplifierar den nyckelroll sjuksköterskor i primärvård kan ha för att främja en hälsosam livsstil. Tillgänglig och relevant information krävs om individen ska kunna ta ansvar för sin egen hälsa.

Initiativ som detta kan ha stor betydelse för hälsan genom att visa på den nyttiga maten i affären, öka medvetenheten om att äta nyttigt, uppmuntra återförsäljare att öka andelen nyttig mat
i sin butik och uppmuntra till priskonkurens på nyttiga varor.

Att ta med skolbarn i arbetet är i linje med who:s rekommendation att goda matvanor ska uppmuntras från späd ålder och fortsätta genom skol- och vuxenutbildning, så att hälsoriskerna minskar på äldre dagar.

Sjuksköterskor som ska arbeta med projekt av detta slag behöver en bred kunskap om kost och hälsa, kostplanering och budget. De bör kunna göra effektiva presentationer, entusiasmera unga att ta ledande roller i folkhälsoprogrammen, ge kost- och hälsoråd utifrån individens behov, värderingar och kultur, samt ha kunskap och självtillit för att där det behövs agera för ändrade policies om matkvalitet, försäljning och marknadsföring. 

Belgien:
Extra stöd till sköra äldre
En belgisk variant av case management-modellen har testats på 25 sjukhus i tre år. Det riktade in sig på sköra äldre personer med många hälsobrister och komplexa vårdbehov som behövde mycket hemtjänsthjälp och annan löpande hjälp som vården inte kunde ge, och där flera riskerade att bli inlagda på sjukhus en längre tid eller rent av bli institutionaliserade.

Målet var att senarelägga institutionaliseringen så länge som möjligt och korta ner tiden på sjukhus genom att utveckla alternativa vårdformer som svarade mot patientens behov.

Modellen innebär ett holistiskt närmande till vården genom ett välkoordinerat samarbete mellan flera yrkesgrupper där sjuksköterskan utvecklar en individualiserad vård.

Utvärderingar efter tre och sex månader visade en märkbar hälsoförbättring med minskad depression, bättre adl, mer aktiviteter och en lätt minnesförbättring.

En lång rad insatser med aktivering, rehabilitering och prevention behövs så att äldre personer kan förbli oberoende och ha kontroll över sina liv så länge som möjligt. Case management-rollen ger sjuksköterskan inflytande över hur vård och policies bestäms, genomförs och utvärderas.