Barnkonventionen ny lag

De håller på barnens rätt – trots överbeläggningar

De håller på barnens rätt – trots överbeläggningar
Barnsjuksköterskan Greta Schibbye är kursledare på Södersjukhuset, där Emma Ewald är ett av 24 barnrättsombud som examineras. Foto: Anna Simonsson

Emma Ewald och An Nguyen kämpar varje arbetspass för att barn på akuten ska känna sig trygga. Som nyutbildade barnrättsombud tycker båda att det är orimligt att barn läggs in för vård — mitt på akuten. ”Det finns inte ens mat här”, säger de.

7 januari 2020

Från första januari är barnkonventionen en ny svensk lag. På Söders höjder utbildar barnsjuksköterskan Greta Schibbye barnrättsombud till olika verksamheter i Stockholmsregionen.

Läs mer: Så stärks barns rätt i vården

Hon menar att personal i vården lätt tror att de alltid har fokus på barnets bästa, precis som barnkonventionen kräver. Men ändå glömmer de ofta att ha på sig sina speciella glasögon för att se händelser ur barnets perspektiv.

Dagen till ära examinerar hon 24 barnrättsombud. Hälften av dem som sätter på sig sitt nya märke på bussarongen är sjuksköterskor. Några av deltagarna jobbar också på vuxenavdelningar.

– Barn finns överallt i vården. De som säger att de inte har barn på sin avdelning eller mottagning har fel. Det beror på att de inte ser dem. Barn är både patienter och anhöriga, säger Greta Schibbye.

Barnkonventionen – den nya lagen – inleds kraftfullt med andra och tredje artikeln som slår fast att inget barn får diskrimineras och att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn.

– Det leder till bra diskussioner på kursen. Riskerar vi att diskriminera någon? Vi vet ju att vården är ojämlik. Det gäller för oss att till exempel fånga upp behov hos barn med funktionsnedsättningar. Vi vet också att tolk inte används tillräckligt för de barn som behöver det, säger Greta Schibbye.

Vill bemöta alla barn rätt

Emma Ewald är sjuksköterska på Sachsska barnsjukhusets akutmottagning och An Nguyen på barnakuten på Karolinska universitetssjukhuset i Solna, båda i Stockholm. De är vana att slå knut på sig själva för att få vården att fungera för barnen och hinna bemöta föräldrarna på rätt sätt. Båda mottagningarna har svårt att hålla kvar sjuksköterskor och letar ständigt efter ny personal.

Sjuksköterskorna tycker att gränsen är nådd nu när barn skrivs in på akutmottagningarnas mottagningsrum, i stället för att bara vänta där. Anledningen är den stora platsbristen på vårdavdelningarna för barn på Södersjukhuset och Karolinska universitetssjukhuset.

– Akuten är inte en särskilt trevlig miljö för barn att vårdas på. Det väcker mycket oro och frågor från föräldrarna. Här finns ingen mat och ingen övervakning. Om det är ett larm så står alla utom en sjuksköterska upptagna, säger Emma Ewald.

Information på barnets nivå

Båda tycker att det görs mycket bra för att barnkonventionen ska efterlevas, att vården ska vara jämlik, oavsett barnets bakgrund, funktionsnedsättning eller andra förutsättningar. Dessutom försöker personalen, från läkarna till sjuksköterskor och undersköterskor, att informera på barnets nivå, och till föräldrarna så att de kan hjälpa barnet att förstå vad som sker.

Men att barn läggs in på akuten är orimligt, menar de.

– Det är en nödlösning som beror på brist på sjuksköterskor och vårdplatser på vårdavdelningarna. Beslutet utgår inte ifrån barnkonventionens artikel 3, som är att barnets bästa ska beaktas vid alla beslut som rör barn, säger Emma Ewald, som valt att skriva sin barnkonvensekvensanalys just om inläggningar på akuten.

Hon tycker att sjukhuset ska ha tillräckligt med resurser för att ta emot barnen på vårdavdelningarna. Om vårdformen ändå måste finnas har hon en rad konstruktiva förslag, som riktlinjer och resurser så att sjuksköterskorna hinner dokumentera och ge omvårdnad.

Hon berättar också för resten av gruppen att barnen utsätts för samma risker som vuxna när de läggs in på fel avdelning. Det är känt att risken för infektion och felbehandling ökar, smärtlindringen blir sämre, och att dödligheten ökar.

An Nguyen känner igen situationen från sin arbetsplats på barnakuten på Karolinska i Solna.

– Inskrivningarna på akuten har blivit vår vardag. Vi bara kör in en brits extra till undersökningsrummet och rullar ihop en filt till kudde, så att en förälder kan sova där med barnet, säger hon.

Vill skapa bubbla av trygghet

Elias Karlsson är anestesisjuksköterska på Karolinska i Huddinge. Han tycker att anestesigruppen som söver barn har mycket att vara stolt över.

– En läkare eller anestesisjuksköterska tar huvudansvaret för kontakten med barnet och föräldern. Vi försöker skapa en egen bubbla i den annars ganska otrygga miljön. Syftet är att få tillräckligt förtroende för att kunna ge en säker anestesi.

Som nyblivet barnrättsombud har han ett förslag på en förbättring utifrån barns rättigheter.

– Min barnkonsekvensanalys har visat att vi bryter mot flera lagar och artiklar när vi låter studenter på grundutbildningen träna invasiva åtgärder på barn vid anestesi.

Han är skeptisk till att barnen eller deras föräldrar skulle ge sitt medgivande till att studenter exempelvis intuberar under handledning.

Kursledaren Greta Schibbye hoppas att alla kursdeltagare lyckas genomföra sina förbättringsarbeten. Sedan 2012 ingår hon i en grupp på Södersjukhuset som jobbar med att få avdelningar och mottagningar att arbeta utifrån barnkonventionen. Gruppen hämtade inspiration till utbildningen från Drottning Silvias barnsjukhus i Göteborg som då låg steget före.

Chefer och barnrättsombud har utbildats och bilderböcker om de flesta undersökningar och ingrepp har skapats. Numera står barnets namn på de flesta kallelserna för att det ska vara tydligt att de är egna individer. Och de har gjort barnvandringar, där barnen gett sina åsikter om allt från plåster till väntrum och vårdkedjor.

Läs mer: Bli bättre på att prata med barn

Barnkonventionen ny lag

Från årsskiftet är barnkonventionen lag i Sverige. Vårdfokus beskriver i en serie artiklar vad det innebär i vården.

  • FN:s barnkonvention innehåller 54 artiklar om barns mänskliga rättigheter.
  • Sverige anslöt sig till barnkonventionen för 30 år sedan och sedan dess är den juridiskt bindande.
  • Med lagen får barn i Sverige inte nya rättigheter. Men konventionen får högre status.
  • Myndigheter, rättsväsendet och andra beslutsfattare blir tvungna att tillämpa barns rättigheter vid bedömningar, ärenden och domar.

Barnkonventionens fyra huvudprinciper

  • Alla barn har samma rättigheter och lika värde (Artikel 2)
  • Barnets bästa ska beaktas i alla beslut som rör barn (Artikel 3)
  • Alla barn har rätt till liv och utveckling (Artikel 6)
  • Alla barn har rätt att uttrycka sin mening och få den respekterad (Artikel 12) (Källa: Unicef)

Patientlagen

Barnkonventionen har transformerats in i svenska lagar sedan länge. Barns rättigheter är tydliga i patientlagen:

  • När hälso- och sjukvård ges till barn ska barnets bästa särskilt beaktas. (Kap 1 § 8)
  • När patienten är ett barn ska barnets inställning till den aktuella vården eller behandlingen så långt som möjligt klarläggas. Barnets inställning ska tillmätas betydelse i förhållande till hans eller hennes ålder och mognad. (Kap 4 § 3)

Mer om ämnet

Senaste jobben

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida