Greta greppar gärna kontrollen

Distriktssköterskan Monika Selldén har fått ett roligare jobb och en närmare relation till patienterna. Med teknikens hjälp serhon på nära håll hur 90-åriga Greta Hovmark tar kommandot över sin hälsa.

Distriktssköterskan Monika Selldén knackar på dörren till 90-åriga Greta Hovmarks lägenhet i det nybyggda seniorboendet i utkanten av Borgholm på Öland. Tillsammans med 16 andra hjärtsvikts­patienter är hon med i en pilotstudie och håller daglig koll på den egna fysiken med tekniska hjälpmedel. Vi får följa med för att se hur det fungerar i praktiken.

?Chihuahuan Tarzan, en kärvänlig liten krabat, stryker sig mot Greta Hovmarks ben när hon sätter sig till rätta vid köksbordet där pekskärmen och mätinstrumenten står redo.

??Allt som hade med teknik att göra skötte hennes man om tidigare. Nu måste hon klara det själv. Och det ser ut som att hon aldrig gjort annat i livet. Greta Hovmark mäter med lätthet sin temperatur, syremättnad i blodet, puls, blodtryck och vikt. Apparaturen skickar värdena automatiskt till ett datorprogram och siffrorna framträder snart på pekskärmen framför henne.

?— Nu var pulsen visst lite hög, men det är kanske inte så konstigt när man har en tidning på besök, säger Monika Selldén och får ett skratt till svar.??

I undersökningen ingår även att patienterna svarar på fem frågor om sitt mående. De skickar sedan in alltsammans digitalt till hälsocentralen i Borgholm, där Monika Selldén och kollegan Lena Palmqvist, som ansvarar för pilotstudien, kan se resultatet omedelbart.

?Det går snabbt att få en överblick över hur värdena och den självskattade hälsan ändras över tid. Det är en liten arbetsinsats i förhållande till vad som kan vinnas. Om det är något som sticker ut tar de kontakt med patienten. Medicineringen kan behöva justeras. Kanske behöver en distriktssköterska eller läkare åka på hembesök. ?

Om värdena ser bra ut görs en avstämning i slutet av veckan via videolänk, där även anhöriga kan vara med. Sjuksköterskorna gör sedan en summering i journalen.

?— Målsättningen är att ingen ska behöva uppsöka sjukhuset i Kalmar. Det har vi klarat hittills, trots den extremt varma sommaren. Och då ska man komma ihåg att en del i studien är ganska sjuka. En av dem fick tidigare åka in ganska ofta, säger Monika Selldén.??

Först när klockan passerar lunchtid bryter solen fram genom dimman som långsamt lättar från Borgholm. Kalmarsund och fastlandet ligger fortfarande nedbäddat under ett vitt täcke, som för att förstärka känslan av Ölands isolerade läge.?

En utmaning på Öland är de stora avstånden till sjukvård och att befolkningen är bland den äldsta i landet. Men tanken är att vända glesbygdsproblematiken till en fördel.

?Hälsocentralen har på senare tid blivit vida omtalad för den så kallade Borgholmsmodellen, där de byggt ett nära samarbete med kommunen och ambulansen. Bland annat har de lyfts fram av regeringens utredare Anna Nergårdh som ser över hur dagens sjukhusfokus kan vändas till en vård som jobbar förebyggande och närmare befolkningen.

?Allting började när läkaren Åke Åkesson, med lång erfarenhet av både slutenvård och primärvård, tog över som chef på hälsocentralen 2014. Han hade länge drömt om att ta fram ett gott exempel som skulle kunna stå som modell för andra. De började med arbetsmiljön, för att skapa utrymme för innovativt tänkande och gemensamt ansvarstagande.??

På bara något år gick de från en situation där det var väldigt svårt att få tag i personal, till en fullt bemannad hälsocentral. Metoden var enkel: de satte tydliga mål för hur många som behövs för att klara arbetsuppgifterna, och vad som är rimligt att förvänta sig av var och en. Som exempel har varje läkare 1 000 listade patienter, vilket är en ovanligt låg siffra i Sverige. ?

Borgholms hälsocentral har blivit mest känd för det så kallade Hemsjukhuset. Upp till 300 patienter i den kommunala hemsjukvården, i många fall svårt kroniskt sjuka äldre, erbjuds en fast läkarkontakt genom hela vården. Läkarna får en helhetsbild av varje patients behov och situation tack vare en löpande kontakt med kommunens distriktssköterskor. ?

Förutom att de jobbar förebyggande undviks akutbesök på sjukhus genom ett nära samarbete med ambulansen. Sjuksköterskorna där kan vända en plötslig försämring genom att ta hand om det mest akuta på plats. De patienter som är gröntriagerade erbjuds ett läkarbesök i hemmet till dagen efter. De flesta väljer då att stanna kvar hemma. ?

— Vi har kapacitet för 300 patienter, vilket är jämförbart med antalet vårdplatser på ett ganska stort sjukhus. Den stora fördelen är att när vården sköts hemma så blir den en bisak. Vi kan se att livskvaliteten ökar, det är mindre infektionsrisk och färre fall­olyckor jämfört med om man hade vårdats på sjukhus, säger Åke Åkesson.?

Fortfarande behöver patienter åka in till sjukhuset i Kalmar, men till skillnad från de övriga vårdcentralerna i Kalmar län är trenden nedåtgående för Borgholm.

??Hemsjukhuset har blivit den perfekta grogrunden för att testa tekniska hjälpmedel, som ska göra det ännu lättare för patienterna att stanna hemma. ?

Pilottestet med hjärtsviktspatienter avslutades under september och ska nu utvärderas. Både Åke Åkesson och Monika Selldén hoppas att de får grönt ljus från landstinget att bredda projektet. Utrustningen kostar visserligen en slant men verkar ge tydliga vinster för såväl patienterna som sjukvården. De ser stor potential, inte bara när det gäller att involvera fler hjärtsviktspatienter.

?— Vi har många andra kroniskt sjuka, bland annat med kol och diabetes, som skulle kunna använda i stort sett samma teknik. Det blir lättare för dem att följa sin vårdplan när de har koll på sitt tillstånd. Och för oss ger vårdmötet ännu mer när vi har bättre information och engagerade patienter, säger Monika Selldén.

??Varken hon eller kollegan Lena Palmqvist tycker att tekniken gör vården omänsklig, snarare tvärt om. De berättar om en kvinna som slutat med sina sömntabletter för att hon känner sig så trygg med att sjuksköterskorna finns lättillgängliga. Är det något hon undrar över är det bara att ringa eller skriva i pekskärmens inbyggda chattprogram. ?

En annan patient säger sig må bättre psykiskt nu när det finns någon att prata med varje vecka, någon han kan se, som lyssnar och svarar på frågor.

?— Jag har även varit med om när en kaka till förmiddagsfikat blev till, kvinnan tog fram surfplattan till ugnen och visade mig. När den var klar fick kakan stå på bordet så att jag kunde se den, säger Lena Palmqvist.??

Åke Åkesson tycker egentligen att det bara är fantasin som sätter gränser för vad man kan åstadkomma när tekniken sätts i händerna på personal och patienter som är motiverade. Men han har svårt för tanken att unga, till synes friska, människor ska logga en massa värden i realtid och skicka in till sjukvården.

?— Det tror jag skulle skapa en ökad psykisk ohälsa. Kroppen är fantastisk och klarar mycket om man äter rätt och rör på sig. Jag tycker att tekniken ska användas där den fyller en tydlig funktion, och ökar livskvaliteten.