De säkrar covid-vården 5000 meter upp i luften
I takt med att intensivvården blivit alltmer pressad på grund av pandemin behöver regionerna hjälpas åt och flytta patienter mellan sjukhusen. I Uppsala har specialistsjuksköterskorna vid Luftburen intensivvård, Liv, nyligen transporterat den första patienten i ett Herkulesplan.
I flygplanets lastutrymme står ambulansen stadigt. Femtusen meter upp i luften är färden fri från skumpiga vägbanor och hastiga svängar. En ganska behaglig arbetsmiljö, tycker specialistsjuksköterskan Oskar Sandqvist som är van vid hovrande helikopterblad och ambulanstransporter i ilfart.
Han är anestesi- och intensivvårdssjuksköterska och arbetar inom Luftburen intensivvård vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Det innebär att han följer med iva-patienter som ska transporteras mellan olika sjukhus i landet. Vanligtvis sker resorna i helikopter eller ambulansflyg, men på grund av pandemin har de nu fått ytterligare ett par färdmedel till fordonsparken – ett Herkulesplan och en militärambulans från Försvarsmakten.
Började med Black Hawk
Vårdfokus har tidigare skrivit om samarbetet som inleddes i våras då Liv fick tillgång till en Black Hawkhelikopter för att kunna utöka transportkapaciteten under pandemin.
Den första april transporterades den första patienten i Herkulesplanet mellan Karolinska i Stockholm och Sahlgrenska i Göteborg. Dagen innan genomfördes en övningstur för att testa och tajma alla moment. Det är mycket som måste klaffa vid skarpt läge.
Oskar Sandqvist, som också är utbildningsledare på Liv, följde med i planet under övningen. Han satt utanför själva ambulansen som bemannades av en sjuksköterska och läkare från teamet. En ambulanssjuksköterska hade lånats in som patient.
– Vi behöver klocka hur lång tid alla delar tar – från att vi flyttar patienten till den särskilda iva-båren på avdelningen till att den flyttas över i säng på mottagande avdelning. Utifrån det kan vi sedan beräkna hur mycket läkemedel, syrgas och annat som vi behöver ha med oss, berättar Oskar Sandqvist.
Till Herkulesplanet hör en särskild militärambulans. Foto: Per Forsberg. 
Under övningen var det framför allt tiderna för lastsäkring och lossning av ambulansen som man behövde få bättre uppfattning om. Foto: Per Forsberg. 
Luftburen intensivvård finns bara på Akademiska sjukhuset i Uppsala, däremot finns det andra ambulanshelikoptrar i Sverige. Foto: Per Forsberg.
Riskfyllt uppdrag
Att transportera iva-patienter mellan olika sjukhus är alltid riskfyllt. Överflyttning mellan säng till bår och byte av utrustning är kritiska moment som kan få en redan skör patient att bli ännu sämre. Till det kommer alla skyddsrutiner för att inte sprida covid-19.
Innan patienten flyttas över till transportbåren förbereder Liv-personalen så mycket som möjligt utanför iva-salen på sjukhuset. Sprutpumparna fylls på med de läkemedel patienten kommer att behöva — sederande, blodtrycksreglerande och vätska. På båren finns också väskor med akutläkemedel, övervakningsutrustning, transportventilator och sug. Väskorna packas noggrant in i sopsäckar för att minska risken för kontaminering och underlätta städningen efteråt.
Även patienterna packas in i skyddande bubbelplast under transporten för att minska risken för smittöverföring till personal och andra patienter. Eftersom de är intuberade kan de andas under plasten.
Så blir du en flygande sjuksköterska
För att arbeta med luftburna transporter krävs specialistutbildning inom anestesi- eller intensivvård. Många har dessutom pre-hospital erfarenhet från ambulanssjukvård.
Grundkravet är fem års yrkeserfarenhet inom antingen anestesi eller intensivvård.
Du behöver vara en driven person som gillar att ständigt utvecklas och lära dig nya saker.
Du ska kunna jobba i små team och vara duktig på att kommunicera både inom det egna teamet och utanför.
Under introduktionen får du flyga med ungefär fem pass. Räkna med ett halvår till ett år innan du blir varm i kläderna.
Källa: Oskar Sandqvist.
Ju längre resan är desto viktigare blir det med att ha koll på alla tider. Det blir extra viktigt med omvårdnadsåtgärder, som att underhålla vätskebalans och förebygga trycksår, och personalen kan behöva ta paus. Resan planeras i minsta detalj av medföljande sjuksköterska och läkare. Sjuksköterskan ansvarar för alla läkemedel som ska med och läkaren säkrar ventilatorbehandlingen.
Under Herculesövningen fick personalen också möjlighet att testa de olika kommunikationsmöjligheterna i planet. Eftersom de inte hade den vanliga utrustningen prövades olika sätt att vidarebefordra meddelanden till mottagande sjukhus via piloterna.
– Allt gick förvånansvärt bra. Med ambulansen på planet slipper man den extra överflyttningen från ambulans till flygplan. Det är säkrare för patienten och sparar tid. Sedan hittade vi flera små förbättringsåtgärder som vi kunde rapportera vidare till våra kollegor, säger Oskar Sandqvist.
Samarbetet med Försvarsmakten är planerat att pågå året ut, men Oskar Sandqvist hoppas att det kan bli en permanent lösning som aktiveras vid allvarliga händelser och katastrofer.
– Vi har normalt tillgång till civila ambulansflygplan men det här kan vara en extra förstärkning som dessutom inte belastar ambulanssjukvården lokalt. Det skulle till exempel vara bra om det händer en större olycka på en mindre ort och om man behöver flytta ut patienter från det sjukhuset.