De som vårdar de sjukaste barnen får minst betalt

Barnonkologin lyckas inte attrahera sjuksköterskor med kunskap och erfarenhet. Unga och oerfarna klarar inte det tuffa jobbet.

Av de 38 sjuksköterskor som i dag arbetar på barnonkologen vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm saknar 16 specialistutbildning.

– För bara något decennium sedan hade så gott som alla som arbetade med cancersjuka barn någon form av specialistutbildning, främst inom barn och ungdom.

Det berättar medicine doktor Margareta af Sandeberg som arbetat som sjuksköterska i barncancervården på Karolinska universitetsjukhuset i Stockholm i 38 år.

På senare år har det skett en massflykt av sjuksköterskor från barnonkologin, framför allt i Stockholm. Detsamma gäller för barnsjukvården som helhet.

Fick mer betalt på annat håll

Enligt Margareta af Sandeberg kom den stora omsvängningen när specialistutbildade sjuksköterskor för sex-sju år sedan upptäckte att de kunde få betydligt mer betalt inom primärvåren, där arbetstiderna var bättre och arbetsuppgifterna inte lika betungande. Samtidig gifte sig några och flyttade från stan medan andra slutade för att de tyckte att resvägen var för lång. Under samma period började det bli allt svårare att rekrytera sjuksköterskor.

– Vi har hamnat i en ond cirkel. De som vårdar de sjukaste barnen får numera minst betalt. De få som är kvar har fått en orimlig arbetsbelastning eftersom vi ständigt är underbemannade.

Tvingas anställa nyfärdiga sjuksköterskor

I dag söker sig få specialistutbildade sjuksköterskor till barncancervården. Istället är man numera tvungen att anställa grundutbildade sjuksköterskor, ibland direkt efter att de tagit sin examen.

Ofta stannar de inte speciellt länge eftersom de snabbt upptäcker att de saknar de specialkunskaper som behövs för att kunna ta rätt beslut. De har inte de medicintekniska kunskaper som krävs och som nyfärdiga har de svårt att möta familjer som befinner sig mitt uppe i sin värsta livskris.

– Det är duktiga sjuksköterskor, men som nyfärdiga ställs de inför väldigt tuffa uppgifter. De bär på en ständig oro att göra fel.

Personal hinner inte gå utbildning

Margareta af Sandeberg har varit utbildningsansvarig i många år. Bland annat är hon tillsammans med kollegan Pernilla Pergert kursansvarig för en nationell 30-poängs universitetsutbildning i barnonkologi på Karolinska institutet. Den bekostas av Barncancerfonden, på initiativ av Olle Björk som är professor i barnonkologi och numera generalsekreterare på Barncancerfonden.

Men eftersom det råder ständig personalbrist är det bara några få sjuksköterskor som har möjlighet att gå utbildningen. Det finns sex barncancercenter i Sverige. Av de pengar som Barncancerfonden varje år satsar på utbildningen blev förra året fler miljoner kronor outnyttjade eftersom personalen ”inte hann” gå utbildningen.

Tanken med utbildningen är annars att ge personalen den kunskap som behövs för att de ska känna sig trygga i att arbeta kvar inom barnonkologin, vilket också visat sig stämma. Av de 15 sjuksköterskor som gått utbildningen på Astrid Lindgrens barnonkologiska enhet arbetar 11 fortfarande kvar.

– Det är väldigt tydligt att de som gått utbildningen är beredda att ta större ansvar, säger Margareta af Sandberg.

Ny snabbutbildning för oerfarna

Nu görs ytterligare en akut nationell satsning av Barncancerfonden. Denna gång handlar det om en kortare fyradagarsutbildning för att ge nya sjuksköterskor de mest grundläggande medicinska och omvårdnadsmässiga kunskaper som behövs för att möta barn med cancer och deras närstående.

– Det var sådant som var självklart tidigare på de barnonkologiska enheterna i landet, men som det på senare år inte har funnits utrymme till eftersom situationen har varit så pressad personalmässigt.

Margareta af Sandeberg berättar att många av de sjuksköterskor med lång erfarenhet som fortfarande arbetar kvar på enheten gör det för att de är hängivna barnonkologin.

– Det är det vi har levt på sedan jag började 1977. Men jag skulle kunna radda upp en lång lista på sådana som har slutat, fast de egentligen inte ville. De orkade helt enkelt inte längre.

50 barn hänvisade till andra sjukhus

I höstas fick den katastrofala situationen på barnonkologen i Stockholm stort genomslag i medierna. I fjol tvingades ett femtiotal cancersjuka barn hänvisas till andra orter.

Uppmärksamheten i medierna lönade sig. Trots att Karolinska universitetssjukhuset blöder ekonomiskt och samtliga enheter har fått krav på sig att spara är barncancerenheten faktiskt undantaget från sparkravet.

Men bristen på personal gör ändå att bara 10 av 14 platser brukar kunna hållas öppna.

Fler platser på nya Karolinska

På nya Karolinska, som invigs nästa år, har barnonkologen blivit lovade hela 22 platser.

– Nu jobbar vi mot samma mål tillsammans med ledningen. Äntligen sitter vi gemensamt och diskuterar allt från altenativa arbetsscheman till andra kreativa lösningar. Allt i syfte att locka erfarna och kompetenta sjuksköterskor till barncancervården. För första gången på många år känner jag mig optimistisk inför framtiden, säger Margareta af Sandeberg.

Mer om ämnet

• Kräver kraftig utökning av vårdplatser för barn med cancer