”Det centrala stödet behövs”
Olle Källgård, arbetsmiljökonsulent på Växjö lasarett, prioriterar den psykosociala arbetsmiljön. Men för att lyckas driva arbetsmiljöfrågor är det nödvändigt med helhjärtat stöd och engagemang från olika ledningsnivåer, framför allt från den högsta nivån, konstaterar han.
I Kronoberg är tjänsten som personaldirektör på central nivå vakant sedan länge.
I höst ska sjukhusets arbetsmiljösektion, i samarbete med arbetsledning och fackliga organisationer, ta fram
ett handlingsprogram mot stress.
Stress och utbrändhet har diskuterats med personalen och nu håller psykosociala undersökningar på att genomföras. Resultatet ska ligga till grund för handlingsprogrammet.
Att tala om stressen på arbetsplatsen tycker Olle Källgård är en bra början.
Och att sjukhusdirektören rekommenderat dem att göra det är väl en signal om att de från ledningens sida
ändå anser att det här är viktiga frågor.
För stressen på sjukhuset är inget okänt problem. Yrkesinspektionen har varit där och klagat på överbeläggningarna och sjukhusdirektören har som motåtgärd lagt ett förslag om en ny organisation där vårdenheter ingår som en del.
Orka arbeta till pensionen
Olle Källgård hoppas på att de psykosociala undersökningarna kommer att ge dem svar på hur de ska arbeta vidare. Av rena överlevnadsskäl, om inte annat, måste något göras. Personalens medelålder blir allt högre, hälften av de 2000 anställda är över 45 år, och om de ska orka hänga med till pensionen måste arbetsmiljön förbättras.
Nedskärningarna har räddat landstingets ekonomi. Att de inte får påverka vårdkvaliteten är det tydliga order om från politiskt håll. Så vilka har egentligen betalat priset? frågar Olle Källgård retoriskt.
Känner sig maktlös ibland
Ett nyckelord på vägen från sjukhusdirektören är delaktighet och nu förväntar sig Olle Källgård att han får resurser att satsa på det. Personalen är inte alltid van vid att ha inflytande och därför behöver både arbetsplatsträffar och medarbetarsamtal utvecklas.
Han vill skapa framtidstro. Man ska inte behöva gå och längta efter pension redan vid 50.
”Men ibland känner jag mig själv ganska maktlös inför allting”, säger han och återkommer till att det krävs ett tydligt stöd från högsta ledningsnivå. För stress ska inte hanteras som en individfråga, anser Olle Källgård. Det handlar om att gå till roten med vad som är fel i organisationen.