Det här gäller i Sverige:
För sjuksköterskor:
Nu är sjuksköterskeutbildningen i nio av de tio nya EU-länderna godkänd av EU-kommissionen. Men godkännandet för sju av dem gäller först från den 1 maj 2004. Det innebär att bara de som har börjat sin utbildning efter den 1 maj omfattas av reglerna om den automatiska legitimering som direktivet innebär.
Sjuksköterskor från de sju länderna, som har utbildat sig eller påbörjat sin utbildning tidigare, måste i Sverige ansöka om legitimation hos Socialstyrelsen enligt de regler som gäller för sjuksköterskor från länder utanför EU.
Sjuksköterskeutbildningen i Malta och Cypern är sedan tidigare godkänd av EU-kommissionen, medan den polska utbildningen inte är godkänd ens efter den 1 maj.
Svensk legitimation kan en sjuksköterska från ett av de nya medlemsländerna (och andra icke-EU-länder) få på två sätt. Det ena är genom att visa att man har en utbildning som i rimlig utsträckning motsvarar kraven i direktivet och att man arbetat som sjuksköterska under tre av de senaste fem åren.
Man kan också visa upp ett intyg från det land där man utbildat sig att utbildningen motsvarar kraven i EUs sektorsdirektiv.
För barnmorskor:
Barnmorskorna i EU har rätt att söka registrering/legitimation som barnmorska i vilket annat EU-land som helst. Det ger dock ingen automatisk rätt att arbeta som barnmorska var som helst.
? Arbetsgivaren är skyldig att bemanna sin organisation med rätt kompetens för verksamheten, och där kan det svenska systemet innebära problem för barnmorskor med treårig direktutbildning, och för barnmorskor vars nationella sjukvårdssystem hindrar dem från att utöva sitt yrke fullt ut, konstaterar Kerstin Belfrage, förbundsombudsman på Vårdförbundet.
Utbildningen till barnmorska ser olika ut i EUs medlemsländer. Direktiven anger tre vägar att bli barnmorska, varav två används: en treårig direktutbildning, en treårig sjuksköterskeutbildning och 18 månaders barnmorskeutbildning.
För barnmorskor med äldre utbildningar gäller samma regler för de nya medlemsländerna som för de gamla: med intyg på tre års arbete de senaste fem åren (i vissa specialfall gäller dock fem års arbete de senaste sju åren) och intyg på registrering hos sitt lands registrerande myndighet har en barnmorska rätt att få legitimation i ett annat EU-land. Den legitimationen gäller sedan i alla EUs länder.
Polen har haft de största problemen med att förändra utbildningen. Men med stöd av Nederländerna har man startat en utbildning som ska ge barnmorskorna möjlighet att utöva sitt yrke självständigt.
För biomedicinska analytiker:
Det är ännu oklart vad som krävs av personer från de nya medlemsländerna inom EU för att de ska få arbeta som biomedicinska analytiker i Sverige.
Sedan 1999 är biomedicinsk analytiker en skyddad yrkestitel. Den som har en utländsk utbildning måste ha ett bevis från Socialstyrelsen som intygar att hon eller han får arbeta inom yrket. Något sektorsdirektiv finns inte för biomedicinska analytiker.
För de tidigare medlemsländerna har EU-kommissionen tagit fram en inofficiell lista över reglerade yrken och examina.
? Några sådana listor lär inte komma i brådrasket för de nya medlemsländerna. Vi får pröva var och en och se vad hon eller han har för utbildning, säger Leif Gudmundson, jurist vid Socialstyrelsens enhet för behörighets- och kompetensfrågor.
Michel Silvestri, ordförande i IBL, Institutet för biomedicinsk laboratorievetenskap, är bekymrad.
? I praktiken fungerar den fria rörligheten för biomedicinska analytiker inte fullt ut i dag, inte ens inom Norden där vi ändå har en särskild överenskommelse, säger han.
Fortfarande skiljer det stort mellan utbildningarna i olika europeiska länder. På Irland och i Holland är utbildningarna exempelvis femåriga medan den i Spanien är tvåårig. I Frankrike finns det över huvud taget ingen samlad utbildning för biomedicinska analytiker.