Djupet ?ger svåra ?skador

Mardröm. Besättning fast på havsbotten i havererad ubåt. Men chansen till räddning kan vara nära. Vältränad personal med bra utrustning kan ge undsättning och vård.

En ubåt kolliderar med ett handelsfartyg och sjunker till botten. En brand uppstår i aktern. Det blir en kraftig rökutveckling och besättningen på 32 man påbörjar fri uppstigning till ytan. Samtidigt är marinens ubåtsräddningsfartyg HMS Belos på väg. Framme vid olycksplatsen flyter ett antal besättningsmän i orange räddningsdräkter. En snabbgående räddningsbåt firas ner från Belos och räddningsarbetet kan påbörjas. ?

Övningen sker i Karlskrona skärgård och är ett led i att utbilda en medicinsk ubåtsräddningsgrupp – MURG. ??

Gruppens deltagare intar sina positioner för att kunna ta emot de fiktivt skadade som ligger och guppar på vattnet några hundra meter från fartyget. De blir upplockande i räddningsbåten och hissas ombord på HMS Belos i omgångar. En första sorteringstriage sker på akterdäck. Någon firas ner via en kana till fartygets tryckkammare för behandling av misstänkt luftembolisering orsakad av lungbristning. Andra skickas med brännskador eller andra skador till en provisorisk vårdplats i fartygets mäss.?

— Vårdmiljön är väldigt speciell här. Vi övar ett scenario som är extremt, en ubåt som förlist på havsbottnen. Det är inte den vardag jag brukar jobba i, säger Mia Almsenius.

?Till vardags arbetar hon som intensivvårdssjuksköterska med hyperbarmedicinsk utbildning på Östra sjukhuset i Göteborg. En del av hennes tjänst är på sjukhusets tryckkammare, där den elektiva vården inte sällan handlar om att behandla diabetessjuka med sår som inte läker eller patienter med strålskador efter en cancerbehandling.?

— Vården är inte helt olik. Samtidigt är jag ofta ensam sjuksköterska i tryckkammaren på Östra. Här är vi både läkare och sjuksköterskor och det känns extra tryggt. De skador vi övar nu ser jag sällan på Östra, som lungbristning och traumatiska skador, säger Mia Almsenius.??

På Östra sjukhuset är den maximala tiden för en behandling i tryckkammaren två timmar. På HMS Belos kan det i ett skarpt läge handla om flera dygn. Detta skapar en speciell vårdmiljö och blir naturligtvis också en påfrestning för personalen.?

— Den akuta fasen är fruktansvärt stressig. När alla skadade ska tvättas och komma på plats. Det är först när vi väl har lagt smärtlindring, kanske stabiliserat frakturer, lagt om brännskador och fått koll på vad alla heter som det lugnar ner sig lite, berättar Mia och funderar inte speciellt mycket över att sitta instängd en längre tid.?

— Det är klart det är trångt och kan efter en tid bli en påfrestande miljö. Men jag hade inte valt det här uppdraget om det vore ett problem för mig. Sedan tror jag att när det väl gäller så är man fokuserad på uppgiften, fortsätter hon.?

Det finns många ingångar till att någon väljer den här typen av uppdrag. För vissa handlar det om att få göra något annat en tid och kanske hitta perspektiv på sin vanliga arbetsvecka. Spänning. En vilja att rädda någon på havets botten. Men oavsett vägen in i tryckkammaren på HMS Belos och MURG, så understryker Mia att det också är något som utvecklar den egna yrkesrollen.?

— Även om nu ubåtsräddning inte är mitt vanliga jobb, så stärker de här övningarna min roll som sjuksköterska. Vi lär oss att jobba i team. Samtidigt får jag också fatta många egna beslut och lita på mig själv i svåra lägen. Det gör att jag känner mig tryggare, säger hon.??

HMS Belos är från början ett offshore-fartyg från Nederländerna och blev del av den svenska marinens ubåtsräddningssystem 1992. Ombord finns en ubåtsräddningsfarkost — URF. Det är en liten räddningsubåt som kan bärga en hel svensk ubåtsbesättning. Undervattensrobotar och en dykrigg finns även ombord för olika typer av uppgifter. HMS Belos är utrustad med ett så kallat Transfer Under Pressure-system, TUP. Det betyder att URFen kan kopplas på en sluss och de räddade kan sedan transporteras direkt till tryckkammaren under bibehållet övertryck. ?

När strömmen går och kanske vatten eller rök börjar fylla den sektion av ubåten som finns kvar att leva i, är det inte svårt att föreställa sig rädslan eller paniken som kan uppstå. ?

En väg till räddning är fri uppstigning, där ubåtsbesättningen tar sig till ytan i överlevnadsdräkter genom en trång sluss. Fri uppstigning förutsätter i viss grad kontrollerade omständigheter och lindriga skador. Slussen är nätt och jämt stor för att kunna tränga sig genom. Därtill ska man kunna stänga en lucka under sig, vänta på att det lilla utrymmet blir fyllt med vatten och toppluckan går upp. Med en benpipa som sticker ut genom vaden i en öppen fraktur eller någon annan allvarlig skada, är det inte svårt att förstå att det kan bli en tuff uppgift att ta sig till ytan via denna trånga sluss.?

Räddningsutbåten, URF, är en annan väg till upp till havsytan. Den tar sig ner till den förlista ubåten och dockar över en topplucka. I princip rymmer URFen en full ubåtsbesättning på 35 man. Men finns det några bårfall eller svårt skadade, så kan räddningsubåten behöva göra flera vändor till den nödställda ubåten. Oavsett vilken väg en besättning tar sig till ytan är tiden en kritisk faktor vid all typ av ubåtsräddning.?

— Att öva den här typen av scenario är mycket en gissningslek när det gäller vilka skador vi kan möta. Vi ser vilka skador som kan uppstå vid exempelvis kollisionsolyckor civilt. Här är det en högre risk för brand och rökskador. I samband med fri uppstigning finns också risken för arteriell gasemboli, säger övningsledaren Marc Holmström ?

— En skillnad mellan civil prehospital sjukvård och det vi övar här är tidsfaktorn. Det kan ta lång tid från ubåtshaveriet till att vi kan plocka upp besättningen med URF. Då uppstår andra problem, som exempelvis låg kroppstemperatur, traumatiska skador och sårskador som hinner bli infekterade.?

En annan viktig skillnad mot civil vård är att prehospital vård sker i tryckkammaren ombord på HMS Belos och kan bli flera dygn lång. Det krävs en mycket långsam trycksänkning för att personal och räddade inte ska riskera en allvarlig tryckfallskada.??

Det har varit ett uppehåll i övning av fri uppstigning från ubåt till sjöss några år. Men nu är tryckkammaren utrustad med en respirator, övervakning, sprutpumpar och en defibrillator. Det betyder att man i princip har samma standard på vårdutrustningen som på marinbasen i Karlskrona. ?

Vården i en tryckkammare sker under speciella omständigheter. All medicinsk utrustning är inte godkänd för användning i en tryckkammare. En kammartekniker kontrollerar allt som slussas ut och in. Tryckkammaren består av fyra sektioner och kan rymma en hel ubåtsbesättning på uppåt 35 man. Om flera av de räddade har svåra skador kan det dock bli mycket trångt.??

— Miljön inne i tryckkammaren är en utmaning. Har vi många i kammaren under tre dygn blir hygienen snabbt en utmanande faktor, säger Marc Holmström, marinspecialläkare på Försvarsmedicincentrum och den som leder övningarna ombord.?

För att minimera risken för kontamination kläs de skadade av och tvättas innan de slussas vidare in i tryckkammaren. Vården kräver ett nära samspel mellan den personal som stöttar från utsidan och de läkare och sjuksköterskor som befinner sig inne i tryckkammaren. ?

Nyligen har man installerat ett helt nytt kommunikationssystem och under övningarna ombord ska det visa sig att det inte alltid är så enkelt att få till en bra kommunikation. Den extrema situation som vården innebär ställer också stora krav på gruppen. Det handlar om att kunna hantera trånga utrymmen och ta beslut under väldigt stor press.??

För att lyckas med framtida räddningsuppdrag, är övningarna en avgörande komponent. Försvarsmaktens ubåtsräddning har sedan en längre tid haft samverkan med den civila sjukvården och utbildat personal i ubåtsräddning. Det har dock varit en lösare form av samverkan utan kontraktsbunden personal från den civila sjukvården. Personal har i princip fått anställas för varje övningstillfälle. ?

I den pressade arbetsbelastningen på sjukhusen är det inte alla gånger en självklarhet att avvara personal för olika typer av övningar. Nu vill Marc Holmström och hans kolleger bygga upp en fast organisation för MURG inom Försvarsmakten.?

— Det är roligt att få vara med under en utvecklingsfas där deltagarna faktiskt också kan påverka innehållet. Sker det en verklig ubåtsolycka är det sannolikt att alla gör sig tillgängliga för att ställa upp. Men genom att MURG blir en egen enhet, kan vi anställa personal för tidvis tjänstgöring och skapa bättre förutsättningar för övning och utveckling.

?Med fasta anställningar i MURG kan också sjukhusledningarna se att det finns ett behov av kompetens och de kan då verka för mer personal och resurser för tryckkammarverksamhet. Samtidigt får Försvarsmakten tillgång till den sjukvårdskompetensen. Det skapar bättre förutsättningar när olyckan väl inträffar, anser Marc Holmström.