Dödshjälp misslyckas ofta

En lättsam väg ur detta livet när man är obotligt sjuk och lider av outhärdliga smärtor. Så beskrivs eutanasi och assisterat självmord av sina förespråkare, och så dör också herr Hendriks i artikeln på sidan 6. Men en vetenskaplig studie visar att i vart fjärde fall av assisterat självmord och i vart elfte fall av dödshjälp uppstår olika komplikationer.

1 oktober 2001

Den 10 april 2001 godkände det nederländska parlamentets överhus en lag som i praktiken tillåter läkare att uföra eutanasi och assisterat självmord. Då hade parlamentets underhus antagit samma lag redan i slutet av november förra året. Nederländerna är det enda land i världen som har denna typ av lagstiftning. Under en kort period var eutanasi lagligt i Northern Territory i Australien efter ett beslut i territoriets lagstiftande församling i maj 1995. Lagen trädde i kraft den 1 juli 1996 men upphävdes i mars 1997 av Australiens federala parlament.

Beslutet att tillåta eutanasi och assisterat självmord i Nederländerna är dock inte så dramatiskt som det kan verka. I själva verket har läkare och annan sjukvårdspersonal kunnat utföra eutanasi och assisterat självmord utan att riskera straff i omkring tjugo år. Visserligen stadgar strafflagen att den som utför eutanasi ska dömas till upp till tolv års fängelse. Men en domstol förklarade 1981 att en läkare som utfört ett barmhärtighetsmord inte skulle straffas för det, och detta stadfästes i en dom i Nederländernas högsta domstol 1984. Högsta domstolen konstaterade att läkaren hade löst konflikten mellan att rädda någons liv och lindra smärta på ett tillfredsställande sätt. 1993 gjorde parlamentet ett tillägg till strafflagen med 28 punkter som en läkare måste följa i eutanasifall. Fortfarande var dock eutanasi i princip straffbelagt.

Eftersom eutanasi och assisterat självmord enligt lagboken var mord har en rättsläkare undersökt fallet och en åklagare beslutat att inte väcka åtal. Med den nya lagstiftningen förs de här besluten över på fem från domstolarna fristående regionala kommittéer. I dessa beslutande kommittéer ska sitta – minst – en läkare, en åklagare och en etiker.

Komplikationer i många fall
Som framgår av artikeln är proceduren kring den aktiva eller passiva dödshjälpen strikt reglerad – nu och också sedan den nya lagen trätt i kraft. Den som önskar dö med hjälp av eutanasi eller assisterat självmord måste själv uttrycka denna önskan och han eller hon ska vara kapabel att själv ta beslutet. Det ska också framgå av journaler och andra handlingar att den sjuke är obotligt sjuk och att han eller hon inte förväntas ha långt kvar att leva.

Målet är förstås att den sjuke lugnt ska somna in och dö snabbt efter att ha svalt det dödande preparatet eller fått det injicerat i sig. Men i många fall inträder komplikationer. Det visar flera studier. I New England Journal of Medicin (nemj) redovisades förra året till exempel en undersökning gjord på data från sammanlagt 649 fall i Nederländerna under åren 1990–1991 och 1995–1996. I 535 av fallen var det fråga om eutanasi, i de återstående 114 assisterat självmord.

I tre procent av eutanasifallen tillstötte komplikationer av olika slag som ledde till att patienten inte dog som avsett. I sex procent av fallen inträdde döden senare än vad som var förväntat.

De assisterade självmorden drabbades av ännu fler komplikationer. I 7 procent av fallen tillstötte komplikationer, i 16 procent av fallen avled patienten inte som beräknat. I 21 av de 114 fallen av assisterat självmord ingrep den läkare som ordinerat det dödande preparatet och såg till att patienten fick dö. Ett assisterat självmord hade på det sättet förvandlats till ett fall av eutanasi.

I delstaten Oregon på usa:s västkust mellan Washington och Kalifornien röstade invånarna i en folkomröstning 1994 med knapp majoritet (51 procent mot 49) igenom ett lagförslag som tillät assisterat självmord (men inte eutanasi). På grund av teknikaliteter kunde beslutet inte genomföras. Men 1997 röstade Oregons invånare återigen för att tillåta assisterat självmord (physician-assisted suicide, PAS). Den här gången trädde beslutet också i kraft. Under åren 1998–2000 har 70 Oregonbor via sina läkare fått dödande preparat utskrivna, som de sedan använt för att själva ta sina liv.

Vill dö efter förlorad autonomi
Oregons hälsodepartement (ohd) har i årliga rapporter följt utvecklingen när det gäller pas. Varför vill människor ta sina liv? I den senaste rapporten redovisas enkätsvar från de läkare som assisterat vid självmorden. (Några intervjuer med de personer som senare begått självmord har inte gjorts.) Läkarna har fått välja ett eller flera på en lista med sex olika skäl till varför deras patienter inte längre velat leva. I ett fall säger läkaren att det var av ekonomiska skäl – patienten tyckte att den behandling han fick var för dyr. I 17 av de 70 fallen angav läkaren att det berodde på otillräcklig smärtlindrande behandling.

Men det viktigaste skälet till att inte längre vilja leva var (fortfarande enligt läkarnas bedömning) att patienten kände sig ha förlorat autonomin (58). I nästan lika många fall angavs sviktande förmåga att delta i aktiviteter som gör livet njutbart (54).

I 46 fall angavs förlust av kontroll över kroppsfunktionerna och i 26 fall kände sig patienten som en börda för familj, vänner och vårdare. I samtliga fall angavs fler än ett skäl. Men utredarna konstaterar att trenden är att allt fler anger skäl som att man är en börda för andra eller att man mister sin självbestämmande-rätt. Av enkäterna framgår också att det främst är högutbildade som väljer PAS.

En annan studie som gjorts om dem som valt att ta sina liv med stöd av pas visar att en stor grupp patienter som ber sin läkare om hjälp med att dö i stället fick någon annan behandling (41 procent i den studien). Det kunde gälla smärtlindring, antidepressiva läkemedel eller hänvisning till ett specialistprogram. Nästan hälften av dem som fick erbjudande om andra insatser önskade inte längre begå självmord. Bara 15 procent av dem som inte fick erbjudande om något alternativ ändrade mening.

I Sverige var diskussionen om dödshjälp het framför allt på 1970-talet. Debattören Berit Hedeby hjälpte en medmänniska att ta sitt liv och var också en av de ledande personerna i organisationen Rätten till vår död. Men nu är eutanasi och hjälp till självmord inte längre en fråga som står på dagordningen i Sverige. I direktiven till utredningen Vård i livets slutskede sa regeringen ifrån att det inte var utredningens uppgift att ens ta i
frågan om eutanasi och assisterat självmord.

Dödshjälp på ålderdomshem i Schweiz
I några andra delar av världen är frågan mer aktuell:

I Schweiz tolereras hjälp till självmord utan att vara uttryckligen tillåtet. För femton år sedan förbjöds dock dödshjälp på sjukhus och vårdhem, men förra året meddelade myndigheterna i Zürich att dödshjälp åter ska tillåtas på de statliga ålderdomshemmen i staden.

I Belgien har den röd-gröna regeringen tagit initiativ till att följa Hollands exempel. Ett särskilt utskott i senaten började tidigare i år att skriva på en lag om eutanasi och assisterat självmord. Kristdemokraterna är emot.

»Palliativ vård löser inte alla problem«
Den franska hälsoministern Bernard Koushner, själv läkare, sa till franska medier efter beslutet i det nederländska parlamentets överhus att han tänkte ta initiativet till en debatt om dödshjälp och assisterat självmord. »Palliativ vård kan inte lösa alla problem«, sa han till Le Monde den 12 april.

I Colombia i Sydamerika slog författningsdomstolen i maj 1997 fast att det inte är ett brott att hjälpa en människa att dö om han klart sagt att han vill det. Parlamentet har ännu inte reagerat på domstolens utslag.

I Colombias grannland Venezuela presenterade regeringen i början av året ett utkast till en lag som skulle tillåta eutanasi.

Källor:
Diverse publikationer från Folkhälso-, välfärds- och sportdepartementet i Nederländerna. Hemsida www.minvws.nl
Departement of Human Services med flera: Oregon’s Death with Dignity Act: Three years of legalized physician-assisted suicide Hemsida www.ohd.hr.state.or.us
New England Journal of Medicine: Clinical Problems with the Per-formance of Euthanasia and Physician-Assisted Suicide in the Netherlands. http://content.nejm.org/cgi/content/full/342/8/551
World News Bulletins från hemsida http://rights.org/deathnet/News

Hämtar fler artiklar
Till Vårdfokus startsida