Effekter av nikotin på trombocyter vid normal och nedsatt njurfunktion
Per A Whiss, Tom H Lundahl, Torbjörn Bengtsson, Tomas L Lindahl, Erik Lunell och Rutger Larsson. Toxicology and Applied Pharmacology, vol 163, 95—104, 2000
Bakgrund: Det är välkänt att tobaksrökning ökar risken för ateroskleros vilket i sin tur kan orsaka trombocytaktivering och blodpropp. Emellertid är det inte känt om nikotin, den mest betydande komponenten i tobak, har en direkt effekt på trombocyter. Detta är viktigt att känna till då nikotin, till exempel i form av plåster och tuggummi, används vid rökavvänjning. Nikotinprodukter kan även ha terapeutiskt värde vid ulcerös kolit, Parkinsons och Alzheimers sjukdom. Det är särskilt viktigt att känna till nikotinets effekter på trombocyter vid behandling av patienter med en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. Patienter med nedsatt njurfunktion är en sådan grupp som även har en ökad incidens av trombocytdefekter och nedsatt nikotinmetabolism.
Syfte: Att studera om en infusion av nikotin påverkar trombocytfunktionen hos friska och njursjuka nikotinanvändare.
Metod: Individerna i studien var cigarettrökare eller snusare. Efter abstinens togs blodprov omedelbart före och efter, samt två timmar efter nikotininfusion. Trombocytfunktionen studerades sedan med olika metoder och aktivatorer. I helblod bestämdes aggregation, samt med flödescytometri trombocyt-bindning av fibrinogen och von Willebrand-faktor samt membranuttryck av aktiveringsmarkören och adhesionsproteinet P-selektin. P-selektin på isolerade trombocyter bestämdes även med ELISA (Whiss et al, J Immunol Methods 200, 135–43, 1997). I plasma bestämdes bland annat lösligt P-selektin. Produktionen av kväveoxid (NO) in vivo uppskattades genom bestämning av nitrat/nitrit.
Resultat:De trombocytanalyser som påverkades av nikotininfusion var aggregation och P-selektinuttryck på isolerade trombocyter. Aggregationen hämmades reversibelt direkt efter infusion. P-selektinuttrycket ökade medan plasmakoncentrationen av nitrat/nitrit minskade efter två timmar. Trombocytfunktionen påverkades likartat hos friska och njursjuka.
Slutsatser: Direkteffekten av nikotin på trombocyter in vivo förefaller vara kortvarig och hämmande. En senare effekt är ökad aktivering och kan indirekt orsakas av nikotininducerat adrenalinpåslag eftersom adrenalin potentierar andra aktivatorer. NO är en endogen hämmare av trombocytaktivering och eftersom NO-produktionen minskade två timmar efter nikotininfusion kan även detta orsaka ökad aktivering. En annan orsak till en senare effekt av nikotin på trombocyter kan vara nikotinmetaboliter som ökar aktiveringen. Nikotin kan således ha en direkt och kortvarig inhiberande effekt på trombocyter som följs av en indirekt aktiverande effekt via flera mekanismer. Skillnader i analyserna som temperatur, trombocytisolering och kontakt med en adhesiv yta kan förklara varför ELISA kan uppmäta trombocytpåverkan som inte kan uppmätas med flödescytometri.
Dessa resultat kan förklara en del av de motsägelsefulla resultat som publicerats om tobaksrökningens och nikotinets effekt på trombocyter.
För korrespondens: Per A Whiss, biomedicinsk analytiker, med dr, avdelningen för farmakologi, Hälsouniversitetet, 581 85
Linköping. E-post: Per.Whiss@hul.liu.se